Vad
är kultur, och varför pratar vi om kulturkrig?
En
fråga som är ständigt aktuell, men som ofta känns lite svår att greppa, är:
Vad är egentligen kultur?
Kultur är det gemensamma tankesätt och beteendemönster som formar en grupp
människor, till exempel språk, religion, traditioner, seder, konst, musik, mat
och kläder. Det handlar alltså både om hur vi lever våra liv och vad vi
värdesätter.
Svensk kultur kännetecknas ofta av sådant som fika, allemansrätt, lagom,
midsommar, konsensuskultur och Jantelagen.
Kultur,
inte bara yta, utan tanke
När
vi pratar om kultur tänker många först på det yttre: musik, dans, kläder, mat,
traditioner. Men kultur är minst lika mycket inre tanke, alltså hur vi tolkar
världen omkring oss.
Det
är kulturen som lär oss vad som är normalt, vad som är vackert eller fult, vad
som är rätt eller fel. Våra tankemönster, hur vi tänker om kön, klass, makt,
språk och religion, är starkt formade av den kultur vi växer upp i. På så sätt
blir kultur ett mentalt filter som styr våra åsikter, reaktioner och fördomar.
Det
är därför kulturfrågor ofta väcker så starka känslor, de utmanar våra
grundläggande föreställningar om hur världen ska vara. När någon ifrågasätter
ett kulturellt ideal ifrågasätter de också våra tankar om identitet, moral och
verklighet.
Vetenskap
och kultur, två sidor av hur vi förstår världen
Vetenskap
och kultur uppfattas ibland som skilda världar, den ena logisk och mätbar, den
andra kreativ och tolkande. Men i själva verket är de djupt sammanflätade.
Vetenskap
bygger på kulturella värderingar, idéer om sanning, objektivitet, nyfikenhet
och kritiskt tänkande. Dessa värden har inte uppstått i ett vakuum, de har
formats i specifika kulturella sammanhang. Till exempel växte den moderna
vetenskapen fram ur den europeiska upplysningstraditionen där förnuft och fri
forskning lyftes fram som alternativ till dogm och auktoritet.
Samtidigt
påverkar kulturen hur vetenskap används och tolkas. Vad vi väljer att forska
om, hur resultaten tolkas och vilka forskningsfält som får pengar, allt detta
påverkas av tidens kulturella normer och politiska klimat.
När
kulturkrig uppstår hamnar vetenskapen ofta i skottlinjen. Vissa ifrågasätter
klimatforskning, genusvetenskap, vaccin eller evolutionsteori, inte alltid
utifrån fakta utan för att resultaten krockar med en världsbild eller ideologi.
Kultur
i förändring, en personlig reflektion
Det
här är frågor man kan bära med sig in i vardagen, i debatter och i det man ser
och hör. Själv började jag fundera djupare på begreppet kultur när jag skrev en
bok och började skapa musik. Det var då jag för första gången stötte på något
jag inte hade väntat mig, skråväsendets kvarlevor i Sverige.
Plötsligt
dök det upp frågor som: Vad räknas som en författare? Vad innebär upphovsrätt,
och vem har rätt att skapa? Jag insåg att mycket av kulturlivet fortfarande
präglas av äldre strukturer vars syfte varit att skydda yrkesutövarna och säkra
deras försörjning. Det finns förståelse för det, men det är också fascinerande
hur dessa strukturer ibland verkar ignorera att världen förändras.
Kultur
är inte statisk. Den förändras med varje tid
och varje teknisk utveckling. Det är också därför det är så viktigt att
historien inte skrivs om av politiska syften, utan bevaras som ett minne, inte
som en gräns.
Jag
återkommer ofta till begreppet kulturarbetare, även om det i sig är svårt att
ringa in. Ta till exempel en glasblåsare, det krävs både en inre känsla för
uttryck och en gedigen hantverkskunskap. Hantverket är i sig en del av
kulturen, en bro mellan kropp och tanke, tradition och nyskapande.
Detsamma
gäller någon som formar i lera eller målar en tavla. Men idag sker en teknisk
utveckling som på många håll gör det traditionella hantverket mindre
nödvändigt. Man behöver inte längre spela ett instrument för att skapa musik.
Orden har också tagit nya vägar, från muntligt berättande till pergamentrullar,
boktryckarkonst och nu digital massproduktion.
Jag
har inga färdiga svar, men det är tydligt att kulturskapandet idag öppnas upp
för många fler människor, utanför de etablerade skråna och strukturerna. Det
gör också att vi ser en sorts "blodig kamp" mellan det gamla och det
nya, där företag och organisationer som tidigare haft sin trygghet i ett slutet
kultursystem nu upplever sig hotade.
För
mig handlar kulturarbete i grunden om att formulera en inre känsla, och att
kunna sätta ord, ton eller bild på den. Det handlar om kommunikation, om
mångfald och om att dela det mänskliga.
Och
visst, jag har inte ens nämnt dans eller teater här. Det är kulturformer där
jag själv bara är en publik. Men även som publik är man en del av kulturen. För
kultur är inget man står utanför, det är något vi alla deltar i, varje dag.
Avslutning
Slutligen
vill jag nämna min bok, ett försök till en ny förståelse och förklaring av
medvetandet, och den musik jag skapat som en förlängning av bokens idéer. Det
är både ett inlägg i en vetenskaplig diskussion, och ett konstnärligt verk som
står på egna ben.
Det
var mina tankar om kultur för den här gången. Jag återkommer säkert till ämnet,
det går ju knappast att undvika när man väl har börjat fundera.
Tack
för att du läste. Jag hoppas att texten väckte några känslor eller tankar,
kanske till och med båda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar