Vad är Kultur?

Vad är kultur, och varför pratar vi om kulturkrig?

En fråga som är ständigt aktuell, men som ofta känns lite svår att greppa, är:
Vad är egentligen kultur?
Kultur är det gemensamma tankesätt och beteendemönster som formar en grupp människor, till exempel språk, religion, traditioner, seder, konst, musik, mat och kläder. Det handlar alltså både om hur vi lever våra liv och vad vi värdesätter.
Svensk kultur kännetecknas ofta av sådant som fika, allemansrätt, lagom, midsommar, konsensuskultur och Jantelagen.

Kultur, inte bara yta, utan tanke

När vi pratar om kultur tänker många först på det yttre: musik, dans, kläder, mat, traditioner. Men kultur är minst lika mycket inre tanke, alltså hur vi tolkar världen omkring oss.

Det är kulturen som lär oss vad som är normalt, vad som är vackert eller fult, vad som är rätt eller fel. Våra tankemönster, hur vi tänker om kön, klass, makt, språk och religion, är starkt formade av den kultur vi växer upp i. På så sätt blir kultur ett mentalt filter som styr våra åsikter, reaktioner och fördomar.

Det är därför kulturfrågor ofta väcker så starka känslor, de utmanar våra grundläggande föreställningar om hur världen ska vara. När någon ifrågasätter ett kulturellt ideal ifrågasätter de också våra tankar om identitet, moral och verklighet.

Vetenskap och kultur, två sidor av hur vi förstår världen

Vetenskap och kultur uppfattas ibland som skilda världar, den ena logisk och mätbar, den andra kreativ och tolkande. Men i själva verket är de djupt sammanflätade.

Vetenskap bygger på kulturella värderingar, idéer om sanning, objektivitet, nyfikenhet och kritiskt tänkande. Dessa värden har inte uppstått i ett vakuum, de har formats i specifika kulturella sammanhang. Till exempel växte den moderna vetenskapen fram ur den europeiska upplysningstraditionen där förnuft och fri forskning lyftes fram som alternativ till dogm och auktoritet.

Samtidigt påverkar kulturen hur vetenskap används och tolkas. Vad vi väljer att forska om, hur resultaten tolkas och vilka forskningsfält som får pengar, allt detta påverkas av tidens kulturella normer och politiska klimat.

När kulturkrig uppstår hamnar vetenskapen ofta i skottlinjen. Vissa ifrågasätter klimatforskning, genusvetenskap, vaccin eller evolutionsteori, inte alltid utifrån fakta utan för att resultaten krockar med en världsbild eller ideologi.

Kultur i förändring, en personlig reflektion

Det här är frågor man kan bära med sig in i vardagen, i debatter och i det man ser och hör. Själv började jag fundera djupare på begreppet kultur när jag skrev en bok och började skapa musik. Det var då jag för första gången stötte på något jag inte hade väntat mig, skråväsendets kvarlevor i Sverige.

Plötsligt dök det upp frågor som: Vad räknas som en författare? Vad innebär upphovsrätt, och vem har rätt att skapa? Jag insåg att mycket av kulturlivet fortfarande präglas av äldre strukturer vars syfte varit att skydda yrkesutövarna och säkra deras försörjning. Det finns förståelse för det, men det är också fascinerande hur dessa strukturer ibland verkar ignorera att världen förändras.

Kultur är inte statisk. Den förändras med varje tid och varje teknisk utveckling. Det är också därför det är så viktigt att historien inte skrivs om av politiska syften, utan bevaras som ett minne, inte som en gräns.

Jag återkommer ofta till begreppet kulturarbetare, även om det i sig är svårt att ringa in. Ta till exempel en glasblåsare, det krävs både en inre känsla för uttryck och en gedigen hantverkskunskap. Hantverket är i sig en del av kulturen, en bro mellan kropp och tanke, tradition och nyskapande.

Detsamma gäller någon som formar i lera eller målar en tavla. Men idag sker en teknisk utveckling som på många håll gör det traditionella hantverket mindre nödvändigt. Man behöver inte längre spela ett instrument för att skapa musik. Orden har också tagit nya vägar, från muntligt berättande till pergamentrullar, boktryckarkonst och nu digital massproduktion.

Jag har inga färdiga svar, men det är tydligt att kulturskapandet idag öppnas upp för många fler människor, utanför de etablerade skråna och strukturerna. Det gör också att vi ser en sorts "blodig kamp" mellan det gamla och det nya, där företag och organisationer som tidigare haft sin trygghet i ett slutet kultursystem nu upplever sig hotade.

För mig handlar kulturarbete i grunden om att formulera en inre känsla, och att kunna sätta ord, ton eller bild på den. Det handlar om kommunikation, om mångfald och om att dela det mänskliga.

Och visst, jag har inte ens nämnt dans eller teater här. Det är kulturformer där jag själv bara är en publik. Men även som publik är man en del av kulturen. För kultur är inget man står utanför, det är något vi alla deltar i, varje dag.

Avslutning

Slutligen vill jag nämna min bok, ett försök till en ny förståelse och förklaring av medvetandet, och den musik jag skapat som en förlängning av bokens idéer. Det är både ett inlägg i en vetenskaplig diskussion, och ett konstnärligt verk som står på egna ben.

Det var mina tankar om kultur för den här gången. Jag återkommer säkert till ämnet, det går ju knappast att undvika när man väl har börjat fundera.

Tack för att du läste. Jag hoppas att texten väckte några känslor eller tankar, kanske till och med båda.