Startsida

 Boken : Det finns inget mörker, endast bristande syn 

Musiken: Det finns inget mörker, endast bristande syn

Kommentera gärna boken, i FB posten om boken: Björns facebook

Det finns inget mörker, endast bristande syn – nu är den klar

 

Det finns inget mörker, endast bristande syn – nu är den klar

Nu är en ny bok, "Det finns inget mörker, endast bristande syn", publicerad.

Ni som läst vad jag skrivit genom åren, på lite olika plattformar, har nog hört mig resonera kring den här boken till leda. Ibland har du säkert inte förstått vad jag skrivit om, men ändå återkommit och läst mina funderingar. Jag har fått många tankar och synpunkter som på olika sätt fört mina egna tankar framåt. Tack för hjälpen.

Det svåraste för mig var nog att inordna mina tankar i de skrivregler vi har. Min hustru hjälpte mig med språkgranskning – utan henne hade det aldrig blivit någon bok. Dels har jag, vilket flera säkert märkt, lite svårt med stavning, och hoppar ibland över ord. I en blogg spelar det mindre roll, tänker jag – men en bok med fler ord och begrepp behöver ett mer "läsarvänligt" språk.

Det var också svårt att formulera en känsla utan att tappa den i översättning till korrekt språk. Bara ett komma kan förändra en hel betydelse, och valet av ord blev för mig ibland ett gigantiskt berg.

Så min tillfredsställelse är stor nu när jag ser orden – och de är mina.

Just språket utestänger ofta läsare, och jag har försökt hitta ett språk som går att läsa för alla. Det blir särskilt svårt när vissa vetenskapliga termer är oundvikliga. Jag hoppas ändå att jag hittat en balans.

Det har varit viktigt för mig att skriva "vetenskapligt korrekt". Att skriva en bok om förståelse och förklaring av medvetandet på bara 90 sidor är förstås en utmaning. Något särskilt gäller just vetenskap: humanism och naturvetenskap har olika begreppsvärldar och metoder. Att jag valt att använda vissa begrepp ur kvantteorin för att närma mig medvetandet är en balansakt. För mig har det varit nödvändigt att försöka övervinna dualismen och hitta ord och begrepp för att närma mig medvetandet.

Kvantteori är inte en färdig teori – och definitivt inte för att förklara de processer som utgör medvetande. Jag är medveten om den vetenskapliga problematiken, ändå väljer jag att använda begrepp ur kvantteori. Det kan vara störande för en teoretiker, men jag menar att det är nödvändigt. Resultatet får du och andra bedöma. Jag ser det som att jag presenterar en möjlig tankemodell, som andra teorier kan jämföras med.

Jag är inte ensam i världen om att försöka använda kvantteori på hjärnans processer. Det finns ett antal forskare som gjort ansatser. Men jag har inte sett någon som prövar detta just kring medvetandet. Jag tycker att jag lyckats rätt bra – trots att jag bara ställt frågan: Hur kan jag känna, tänka och hitta ord?

Det här låter kanske tungt och komplicerat – men kombinerat med en begriplig berättelse ur mitt liv blir det lättare att ta till sig. Så: minst 50 års funderande på 90 sidor. Ja, jag är väldigt nöjd. Hur du uppfattar boken ligger som vanligt helt i betraktarens ögon, men jag hoppas den kan ge några timmars intressant läsning.

Här, på en av de sidor där boken säljs, kan du prov läsa inledningen. Du kan också se kapitelindelning och baksidestext:
👉 https://bokshop.bod.se/det-finns-inget-moerker-endast-bristande-syn-bjoern-wadstroem-9789180809375

Sångerna som finns med i boken (i textform) kan du lyssna på här:
👉 https://soundcloud.com/user-614318779/sets/det-finns-inget-moerker-endast

Språket du ser där ska inte vara mer komplicerat än i bokens mer "vetenskapliga" delar. I boken finns även ett antal sångtexter. Arbetet med sångerna har skett parallellt med skrivandet – att skapa musik är också ett sätt att förmedla en känsla, precis som ord.

När boken nu är klar har ett projekt nått sitt mål, och känslan är härlig. Att skriva en bok är stort för mig.

Du som eventuellt läser boken får gärna höra av dig och berätta vad du tänkte – eller fråga hur jag tänkt. Enklast är via mejl: bjorn.wadstrom@bewe.se

Jag har förstått att det finns en ganska stor grupp människor som har till yrke att läsa böcker och ge sina synpunkter. Bibliotekstjänst (BTJ) får alltid ett exemplar från förlaget, men övriga behöver man kontakta själv. Det är en ny värld för mig – recensenter, kulturredaktioner, bokbloggare med flera. Jag har inte resurser att skicka recensionsexemplar till alla dessa. Och det känns meningslöst om de ändå inte läser.

Men: om någon i den här yrkesgruppen hör av sig via mejl, så sänder jag gärna ett recensionsexemplar utan kostnad.

För min egen del vore det mest roligt. Men för någon som överväger att läsa/köpa boken kan den här yrkesgruppens ord vara viktig.

Slutligen: boken kommer även som e-bok, och under en period till en kostnad av 25 kr.

En viktig tanke (tror jag).

När man är i den sista delen av sitt liv är det nog naturligt att fundera lite över hur livet har varit, utan att tappa energin framåt.

Jag ser att många fastnar i det förflutna, vilket teoretiskt sett är omöjligt, eftersom det förflutna inte längre existerar eller går att påverka. Möjligen kan man påverka sin egen tolkning av sina minnen.

Jag har hela mitt liv ägnat mig åt att vara till tjänst för andra i mitt arbete. Lagerarbetare, FN-soldat, lastbils- och bussförare, diskoteksarbetare, socialarbetare i mängder av former, politiker, alla dessa yrken har inneburit att hantera andras frågor och behov. Visst, jag har fått min försörjning på det sättet, och vi är nog alla kuggar i något större. Men det har aldrig varit mina egna tankar eller behov som stått i centrum.

Även i allt det debatterande och tyckande jag har ägnat mig åt, genom yttrandefriheten, har det mest handlat om reflektioner kring vad andra gör. Från att gilla någons inlägg till att lägga timmar på att formulera mina egna ord. Allt har utgått från omvärlden.

Så var i livet finns det där egna, det som är jag?
Det enda jag direkt kommer att tänka på är en period när jag målade tavlor. Jag satt och lyssnade på klassisk musik och försökte forma en bild i olja på duk. Visst, även det är en slags reflektion av något som kommit utifrån, men inte lika direkt.

När jag satte mig ner och började skriva på min bok Det finns inget mörker, endast bristande syn, som nu är färdig men ännu inte tillgänglig, hände något helt annorlunda.

Jag tog tag i en livsfråga jag funderat på sedan jag var barn: Hur kan jag känna och tänka? Det borde gå att förstå och förklara. Den frågan har levt inom mig hela livet och känns som helt och hållet min. Även om många säkert har tänkt något liknande, har det för mig varit personligt.

Skrivandet blev något helt nytt att formulera något helt oberoende av världen omkring mig. Något som står där av sig självt. Det blev jag, utan att tänka på vad andra tycker. Ett märkligt egoprojekt. Visst är jag nyfiken på hur läsare uppfattar det jag skrivit, men det spelar faktiskt ingen roll om det blir tummen upp eller ner. Jag är nöjd med vad jag formulerat. Mina ord kommer inte ur tomma intet, de är tätt sammanvävda med mitt inre och yttre liv. Men det har ändå varit en period då jag, för en gångs skull, ägnat mig helt åt mig själv.

För mig är skrivandet befriande. Jag har gamla skolbetyg med BC i svenska, alltså underkänt. I bloggar har jag genom åren inte brytt mig om stavning eller ordval, men en bok kändes som att den ställde andra krav. Äntligen har jag kunnat göra mig fri från skolans tyckande och bara skriva vad jag själv vill.

Jag tror inte skolan förstår vad det innebär för en människa att få tillbaka en rättstavningsbok full av röda, nedlåtande kommentarer när man gjort sitt bästa. Det förstör förmågan att lyssna på sig själv och sina egna tankar. Det är fruktansvärt, inte bara för mig, utan för många barn. Skolsystemet kan verkligen släcka ljuset i barns ögon.

Att jag till slut skrivit en bok känns därför väldigt viktigt. Både för själva skrivprocessen och för att få formulera något jag själv tycker är betydelsefullt.

Under skrivandet snubblade jag också över något nytt: AI-musik. Jag hade ingen aning om att det fanns eller hur det fungerade, men jag lärde mig något nytt. Här väcktes också minnen från skolan, där jag fick höra att jag inte kunde sjunga eller skapa musik. Jag blir fortfarande arg när jag tänker på den barnmisshandel musikundervisningen var. En liten pojke som ville lära sig fick höra: "Du kan inte." Det är inte synd om mig jag har hanterat det genom livet. Men nu kan jag skriva mina egna texter och låta mitt instrument, AI spela den musik jag bär inom mig.

Det är en läroprocess att få det att låta som jag vill, men ingen kan längre hindra mig. Jag bryr mig inte om vad andra tycker, det stoppar mig inte. Även om det självklart är glädjande om någon uppskattar det jag gör. Jag har inga ambitioner att sprida negativa toner i världen.

Nu är jag nöjd med vad jag gjort av mitt liv. Familj och nära relationer är självklart viktiga, men det jag skriver om här är något helt annat, att göra något helt för mig själv. Det är en ny och befriande känsla.

Så vad tänker jag framåt?
Först och främst att försöka hålla mig vid liv. Det är ett arbete i sig när ålder och sjukdomar gör sig påminda. Men det är också en naturlig del av livet att hantera.

Min personliga plan nu är att låta boken få vingar och att fokusera mer på musikskapande. Musiken kan vara ett sätt att reflektera över omvärlden, men också ett sätt att uttrycka det som finns inom mig. Efter ett långt liv har jag samlat många berättelser, personliga, men också allmängiltiga.

En sak till har jag börjat fundera mer på. Jag har ibland skrivit att jag till viss del känner mig som en bolivian. Bolivia är som ett andra hemland inom mig. Jag fascineras av skillnaderna i språk och kultur mellan Sverige och Bolivia. På ett sätt är vi alla lika, som Keith Richards en gång sa: Det viktigaste med att resa världen runt är att se att människor är lika. Klokt sagt.

Men Bolivia har också ett bildspråk vi saknar här. De har runt 37 officiella språk, inklusive spanska. Jag har tittat lite på quechua och aymara, och försökt förstå hur de är uppbyggda. Det påverkar även musiken. I Europa bygger vi ofta musik linjärt: intro, vers, refräng, brygga, vers, avslut. Men i Bolivia är musiken mer cirkulär och rytmisk. Det tycker jag är väldigt spännande. Jag har en liten plan att göra ett album med boliviansk musik, både med berättelser och instrumentala stycken. Jag vet inte om det någonsin blir av, men det är en plan.

Det får vara min viktiga tanke. Eller snarare mina många tankar. Tack för att du läste. 

Lägger en länk till ett musikexempel inte helt nytt, lekte och testade lite i att göra sånger ur en gammal gästbok. Jag tycker det är så roligt, lite olika musikstilar. Bara klicka här och lyssna om nu bara länken fungerar, tekniken spelar alltid spratt.  

Lev om ditt liv

Hur skulle du göra om du fick leva om ditt liv. Svaret är enkelt för mig, skulle inte ändra något. Men om vi hade haft den teknik vi har nu när jag växte upp hade jag nog satsat på typ musikproducent. Rätt kul eftersom jag bara skrivit massa ord och lyssnat på musik. Jag sjunger inte och kan inte spela något annat musikinstrument än datorn.

Datorn är idag ett musikinstrument, sedan får traditionella musiker säga vad de vill. Från att vi satt och hamrade på en trästock och sjöng till att vi satte på strängar på träbiten och utvecklade gitarren har utvecklingen bara fortsatt. När blues blev elektrifierad och alla dessa tekniska prylarna kopplades på till synten och annat trixande så är datorn det senaste utvecklingssteget. Sedan kommer kvantdatorn snart farande och då lär det hända saker. Just nu finns det vi kallar AI och det är stort bara det för musikinstrumentet datorn.

Egentligen hände det något när jag började skriva min bok (2 veckor kvar till manusinlämning.) Jag började göra musik kring medvetandet för boken, så temat är lite begränsat, om man inte säger att medvetandet är allt vi har. Bak side texten till boken är klar och blev: "Bokens innehåll försöker närma sig både en förståelse och en förklaring av medvetandet, där din förståelse utvecklas genom tid och förklaringen fortlöpande omformas genom din reflektion. Med hjälp av kvantteori, ger boken en ny definition av medvetandet." 

Tycker texten speglar boken bra och så är det lite vanligt berättande också så den går att läsa, förhoppningsvis. Men när boken väl är avslutad, och jag känner jag berättat det jag behöver säga, känner jag att jag kan ägna mig åt musikskapande.

Jag håller på och lär mig massor just nu om olika programvaror så låtarna blir bättre och bättre. Det är så roligt att ha en text bit, en melodislinga och en ide och försöka få det som jag vill. Berättelser har jag så det räcker från 73 år, gäller bara att skaka av sig allt skit man råkat ut för i livet och skriva om saker jag gillar. Det snurriga som pågår i vår värld är ju i sig en guldgruva att skriva text om, men det är rätt mycket mörker i världen just nu.

Håller på och utforskar olika "musikstilar" de har ju alla sina egna uttrycksformer. Jag gillar genuint Stones och Sydamerikansk musik, så den typen blir det såklart mer av, men utforskar olika stilar vartefter texterna kräver något annat.

Sedan vill jag ju att några skall få möjlighet att lyssna på sångerna också. Det är ett helt annat projekt att hitta på sätt att publicera sånger. Många plattformar bygger ju på video och det är en liten djungel i sig. Finns massa enkla hjälpmedel där men jag gillar mest text och musik, bild är lite väl krävande om det skall bli bra. Gjorde en test med en sång på Youtube, blev inget vidare men musiken är fin.

Grejen som jag tycker är stor är att jag sitter själv vid min dator hemma och kan göra och publicera vilka sånger jag vill. Ja även göra video till. Det här krävdes det ju en hel industri till tidigare. En fördel jag har är att jag är inte låst av gamla tankar och tekniker i hur man gör och har inget behov av att tjäna några pengar. Det är bara så förbannat kul så här i slutet på ett långt och intressant liv.

Har en väldigt massa musik just nu i en minst sagt osorterad kreativ röra. Får försöka hitta något sätt att sortera eller inte..

Ja kom ingen musik idag även om jag har ett gäng låtar klara. Nu skall boken iväg först.

Minnet och tid

Rubriken kan starta många tankar i olika riktningar. Jag skall förklara. Under en period har jag skrivit en bok innehållande en förklaring av medvetandet.

Det var svårare än jag trodde att få ihop en bok, jag hade ju redan texten. Men när jag satte samman allt jag skrivit skrivit blir det lite nya svårigheter. Jag hade bestämt mig att få en begriplig text utan massa "fotnötter" och hänvisningar. Då behöver jag förklara så tydligt som möjligt, och samtidigt få någon slags flyt i texten. Ämnet är ju lite komplext och det skall ändå vara läsbart. Så snart kan du läsa min bok "Det finns inget mörker, endast bristande syn". Återkommer när den är publicerad. Hoppas du kommer gilla boken

Ja det är historia nu, för omslag och text är klart. Så inom några veckor skall jag skicka iväg manuset, skall bli både skönt och sorgligt. Jag gillar ju att sitta och skriva, inte allt jag slänger ut på nätet, har skrivandet för att förstå lite bättre. Så hade jag varit lite yngre och haft mer tid på mig hade det nog blivit ytterligare en eller fler böcker. Det blir det inte även om det kliar lite i tangentbordsfingrarna.

Så åter till rubriken när boken nu är klar och definitionen av medvetandet står där på pappret så borde det väl var punkt. Nähä.. så enkelt var det tydligen inte. Direkt började min hjärna snurra med begreppen minne och tid utifrån min förklaring av medvetandet.

Men i bokskrivandet hittade jag musiken i form av AI-genererad musik. Så jag har börjat göra massa sånger av ord och texter jag har i huvudet. Jag använder en AI som heter Suno, gillar den då det går att ändra i princip allt så man blir nöjd. Lite klurigt med alla former av AI då den alltid vill hitta på saker man inte önskade. Skall skriva mer om AI senare. Men AI skickar mail också, så trevlig :) 

Hey Wadström,

Wow, 500 songs! That’s seriously awesome. You’re not just making music; you’re making waves in the music world. Each track you’ve created with Suno is an incredible mix of sound and soul. We’re proud to be a part of it.

Sånt smicker kan man ju inte motstå, man är ju bara människa. Åter till spåret, skall jag inte skriva fler böcker så får det väl bli i form av sånger jag formulerar mig. 

Så minnet? Vad jag säger är att det vi minns, inte exakt återger det vi en gång upplevde, utan minnet är snarare en levande process, en del av vår erfarenhet, som blir en del av nuet. Minnet är integrerat i hela medvetandets process, inte separerat från nuet utan aktivt närvarande i varje ny känsla. 

Tiden är lite rolig som begrepp så den gör jag nog både en sång och en post om här senare. "Spoiler alert" vi har en egen inre process helt utan tid...lev i nuet säger någon, det är typ 1 sekund sedan är det nyss... Däremot har vi massa sätt att mäta tid utanför oss. 1 sekund enligt wiki är: Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen isotopen cesium-133^[1], enligt det 13:e CGPM-mötet 1967. 

En parentes är att 1967 betyder 1967 år sedan Jesus föddes. Så varför har vi detta märkliga religiösa sätt att mäta tid. Ja sedan har vi ju jorden som snurrar kring sin axel på 24 timmar och ca 365 dagar att snurra runt solen. De där som fortfarande hävdar att Jorden är platt och universums centrum tror solen snurrar kring Jorden. Finns ju en del politiker som tror de är universums centrum. Tur att dessa idioter inte får makt....eller hur. Så det där begreppet tid är ett mycket intressant begrepp. När uppstod något slags behov att konstruera tid och varför och i vems intresse....ja det räcker till en hel bok om man vill.

Så åter till minnet. Jag gjorde en sång om minnet (och lite tid) på svenska. Låter alltid roligare på engelska så jag översatte den. Det här med att översätta är en liten vetenskap i sig. Jag använder Google och ChatGPT för översättning, då kan jag jmf lite vad de båda hittar på.

Så du kan du lyssna på sångerna här och se om texten ger dig några bilder kring minnet. Klickar du på länken så flyttas du till Suno. Har massa andra sånger där i olika spellistor om du vill snurra runt i dem.

Minnet och tid på svenska

Memory and time

Tack för att du läste och kanske lyssnade på sången.

Det finns inget mörker, endast bristande syn

 Hej käre läsare

Här händer det märkliga saker. I 50 år har jag hållit på och skrivit ner mina funderingar. Helt plötsligt fick jag massa energi och skrev ihop allt till en bok. Kanske tänkte jag att Livet börjar närma sig slutet, har ju varit rätt sjuk, så förutom åldern ingen konstig tanke. 

Hade väl lyckan att få ett kunnig och lyssnade doktor, så här en sång till han och alla andra läkare som kämpar för Livet. Min doktor

Så full fart med boken. Klart med det mesta, förlag och sånt, massor av nya saker att tänka på jag aldrig behövt tänka på. Men det är kul att lära sig nya saker fast man är dödsgammal. Just nu korrekturläses boken och jag håller på med omslagstext. Men nu det ännu mer galna.

När jag skriver brukar jag ha musik på för att avskärma mig och förstärka inre processer. Började göra egna sånger av texter i boken. Mest för att lyssna på den för att höra om texten var begriplig och vart jag var på väg. Sedan gjorde jag något nytt, jag sammanfattade ett större avsnitt med nya ord och gjorde en sång av det. Då fick jag ännu bättre förståelse av vad jag höll på med i skrivande. En del av dessa hundratals sånger tyckte jag kändes ok, så de började jag göra offentliga på typ Facebook. Du hittar dem här också https://suno.com/playlist

Sedan var det en musiker som sa åt mig  - "Nu har du ju huvudtiteln till Albumet".

-Vilket Album pratade han om tänkte jag.

Så nu har jag gjort ett album med sånger ur boken.  

• Ur Bokens sånger

  svenska texterDet finns inget mörker, endast bristande syn

  Releasedatum för album:

  2025 Mars 10

  • 1

    Till min vän Boken

     10
  • 2

    Myran

     7
  • Spela

    3

    Mellan oss
  • 4

    Melodin

     10
  • 5

    Trassel i melodin
  • 6

    Pachamama (Moder Jord)

     2
  • Pausa

    7

    Mina atomer

Du kan ju gå dit och titta eller lyssna om du vill, inga mästerverk, men speglar kanske delar ur boken, som handlar om en förståelse och förklaring av medvetandet. 

https://soundcloud.com/user-614318779/sets/det-finns-inget-moerker-endast

För mig är grejen att läsaren av boken skall kunna hitta musiken om läsaren vill. Men visst är det snurrigt. Så nu snurrar det vidare, i veckan skall jag vara med i en podd och prata musik. Jag som aldrig tagit en ton eller spelat ett enda instrument och nu håller jag på och funderar på toner, instrument, rytm osv osv osv.. en helt ny värld.

Ett litet tillägg: Nu är podden ute i luften. https://open.spotify.com/episode/6tmbsYDOh2JNY4NnqWawir?si=8Jrb2GBuT-6_mPCgmLO-bw

Vi hörs och tills dess Lev Livet Leende  

Vart är vi på väg 

Hej kära läsare.

Jag har haft huvudet fullt av vad som händer i världen. Försöker fatta det som sker. Tror du på något sätt också hamnar i de tankarna. Vad är det som håller på att hända i världen?

Det har växt fram någon slags tanke om att politiker och länder håller på att ersättas av något annat. Politikerna blir mer och mer bara skådespelare och länder verkar inte vara så stabila. Det har i mitt huvud både att göra med en teknisk utveckling och koncentration av makt och resurser. Samtliga länder i världen är ju dessutom djupt skuldsatta, men det är en lite annan historia.

Så i mitt huvud formas tanken vart är vi på väg.

Jag tänkte jag skulle göra en ordentligt genomarbetad blog i ämnet. Men när jag skrivit märker jag att det blir en rätt tung berättelse som jag inte tror når fram till dig. Jag kanske har fel men jag hamnade i att jag provar göra en sång som egentligen säger det jag vill säga.

Det här med musik är en värld för sig och att få till en sång med rätt text, rätt musik osv är en smärre vetenskap. Jag håller på och försöker begripa mer så ta sången för vad den är. Jag kan ju inte spela något instrument, håller på och slåss med en gitarr....

Men jag snubblade på det här med AI-genererade musikprogram och då kunde jag skriva min text och musiksätta texten. Finns massor av olika program men jag har fastnat för Suno som ger mig mest möjligheter att påverka resultatet. Lite är det som att slåss med gitarren fast nu är det en maskin..

Så om du har med att jag just upptäckt att det här är nog mitt sätt att förmedla ord och en tanke och att jag håller på och lär mig...så vore kul om du ville lyssna och se om formen passar dig.

Så min tanke handlar om Orwells 1984 med de tre påhittade stormakterna. Det blir USA, Ryssland och Kina för mig. Sedan det som "ersätter stater" . Den osynliga handen och företag. Det som formar våra tankar media och religion. Hur vi hanterar det genom att gå in i olika tidsfördriv. Sedan tunga delar som övervakning, datautvinning, propaganda, filterbubblor, manipulering och censur.

Det är ju lätt att blir rädd, arg, ledsen, kritisk osv men jag tänker att vi alla är rätt passiva. Det kan bero på att vi inte vet vad vi söker och egentligen vill.....

Så testa lyssna på sången, skulle kunna jobba mer med sången. Nu har jag själv hört den 100 gånger så det börjar bli hål i huvudet. Då kanske det är tid att låta någon annan lyssna.

Än så länge har jag valt att inte bädda in sången här utan du behöver klicka på länken så kommer du flyttas till min sång på Suno. 

https://suno.com/song/a2bfdd88-79a1-4ed3-a13c-d33b2d563156