Snart september igen
Dagar och månader susar förbi. Tid är något märkligt, ibland tänker jag: finns tid?
När jag publicerade min bok var det en mäktig känsla att hålla i och läsa mina egna ord. Även att se boken på internet hos olika säljare.
Jag trodde det var punkt på en femtioåring resa. Jag kände mig väldigt nöjd och lycklig att jag kunnat formulera det jag ville säga.
Efter några månaders tystnad börjar jag nu få berättelser av läsare. Det hade jag inte ens tänkt på. Det är som ett stort ogripbart väsen sänder ett svar.
Något nästan alla säger är det var en ovanlig bok, jag har aldrig läst något liknande. Sedan massor av olika personliga känslor och tankar den väckt. Jag förstår att boken väcker tankar men det ovanliga har jag svårt förstå. Alla böcker har ju sin berättelse som är ovanlig.
Men kanske är det formen att göra en enkel komprimerad berättelse av komplex teori och kombinationen med musik.
För mig som bara har sorgliga minnen av att få tillbaka uppsatser i skolan, fullklottrade med lärarens rödpenna är det en overklig känsla.
Jag vet inte riktigt hur jag skall hantera upplevelserna från andra människor. Kanske är det ändå som jag tänkte, en bok är som en fågel som flyger fri dit den vill.
Lite mönster ser jag ändå i reaktionerna får mig ändå att fundera på hur olika människor läser och tar till sig ord olika, kanske p.g.a. formen. Så just nu sitter jag och provar att skriva en roman. Det verkar bli en verklighetsbaserad sci-fi roman...vad nu det är. Ja det där med olika genre, det verkar vara som musikstil i bokens värld. Men om jag överlever en stund till så kommer det nog två böcker : "There is no darkness, only limited perception". En översättning av min bok och en roman med lite olika arbetsnamn "Qx-57 och kvantdemokratin" är det jag har just nu. Har skrivit typ 300 sidor och håller på och redigerar texten, men det kan lika gärna betyda delete och börja om, jag vet inte än. Musik är ju viktig för mig och till översättningen är 1 klar till Qx-57 håller jag på och funderar.
Ja det händer ju massor i Världen utanför mitt skrivbord. Det mesta är mest galenskap känns det som. Barn som dödas i andra länder, barn som inte får skolundervisning i Sverige. Ja du följer väl nyheterna själv och känner samma oro som jag kring vart vi är på väg.
Men här kan du höra på min senaste sång på SoundCloud, en av sångerna till min bok på engelska. https://on.soundcloud.com/A7k7cOwDI9oSOKCOm9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar