Vart är vi på väg 

Hej kära läsare.

Jag har haft huvudet fullt av vad som händer i världen. Försöker fatta det som sker. Tror du på något sätt också hamnar i de tankarna. Vad är det som håller på att hända i världen?

Det har växt fram någon slags tanke om att politiker och länder håller på att ersättas av något annat. Politikerna blir mer och mer bara skådespelare och länder verkar inte vara så stabila. Det har i mitt huvud både att göra med en teknisk utveckling och koncentration av makt och resurser. Samtliga länder i världen är ju dessutom djupt skuldsatta, men det är en lite annan historia.

Så i mitt huvud formas tanken vart är vi på väg.

Jag tänkte jag skulle göra en ordentligt genomarbetad blog i ämnet. Men när jag skrivit märker jag att det blir en rätt tung berättelse som jag inte tror når fram till dig. Jag kanske har fel men jag hamnade i att jag provar göra en sång som egentligen säger det jag vill säga.

Det här med musik är en värld för sig och att få till en sång med rätt text, rätt musik osv är en smärre vetenskap. Jag håller på och försöker begripa mer så ta sången för vad den är. Jag kan ju inte spela något instrument, håller på och slåss med en gitarr....

Men jag snubblade på det här med AI-genererade musikprogram och då kunde jag skriva min text och musiksätta texten. Finns massor av olika program men jag har fastnat för Suno som ger mig mest möjligheter att påverka resultatet. Lite är det som att slåss med gitarren fast nu är det en maskin..

Så om du har med att jag just upptäckt att det här är nog mitt sätt att förmedla ord och en tanke och att jag håller på och lär mig...så vore kul om du ville lyssna och se om formen passar dig.

Så min tanke handlar om Orwells 1984 med de tre påhittade stormakterna. Det blir USA, Ryssland och Kina för mig. Sedan det som "ersätter stater" . Den osynliga handen och företag. Det som formar våra tankar media och religion. Hur vi hanterar det genom att gå in i olika tidsfördriv. Sedan tunga delar som övervakning, datautvinning, propaganda, filterbubblor, manipulering och censur.

Det är ju lätt att blir rädd, arg, ledsen, kritisk osv men jag tänker att vi alla är rätt passiva. Det kan bero på att vi inte vet vad vi söker och egentligen vill.....

Så testa lyssna på sången, skulle kunna jobba mer med sången. Nu har jag själv hört den 100 gånger så det börjar bli hål i huvudet. Då kanske det är tid att låta någon annan lyssna.

Än så länge har jag valt att inte bädda in sången här utan du behöver klicka på länken så kommer du flyttas till min sång på Suno. 

https://suno.com/song/a2bfdd88-79a1-4ed3-a13c-d33b2d563156

Sammanhang

 Hej igen

Hade tänkt skriva om ekonomi, men det får bli senare. Lite kort handlar det om att "alla länder" är skuldsatta och hur går denna märkliga ekvation till. Men idag tänkte jag fundera kring sammanhang.

Vid en separation, när någon dör, vid byte bostadsort osv förändras sammanhanget och vi människor hanterar det olika. När yrkeslivet tar slut så försvinner mycket av en människas sammanhang. Det är säkert olika men några år upprätthåller nog många kontakten med arbetet och arbetskamrater. 

De flesta arbeten går ut på att lösa andra människors frågor. Det innebär att yrkesrollen gör att det kommer människor till dig och vill ha något gjort. Det är nog många som förväxlar rollen med sin person och fattar inte varför det plötsligt blir tyst.

Som tröst får nog många en ny roll som patient vartefter åren går och hittar ett nytt sammanhang :)

Så hur skapar en människa ett nytt sammanhang i dessa digitala tider när restauranger och affärer slår igen. Kanske en pensionärsförening eller spela golf engagerar några.

Jag är medveten om att Livet alltid förändras, så de dagsaktuella sammanhangen förändras hela tiden.

Jag har nog alltid hittat sammanhanget i mig själv. Det innebär kort att allt som hänt sedan jag föddes till nu är mitt sammanhang. Om det finns någon röd eller grön tråd genom Livet för mig är tveksamt. Möjligen Lev Livet Leende. Det mesta verkar bara blivit eller som Lundell sjunger i går en stund på Jorden. "Här har vi evigheten runt omkring oss, det är bara att ta för sig"

Tack Cancer

 En märklig rubrik, skall förklara hur jag tänker. Mina föräldrar blev ca 70 år så genetiskt borde jag logiskt sätt inte bli så mycket äldre. Nu har jag nog levt på lite bättre standard än mina föräldrar då -50talet och framåt var en tid med lite bättre livsförutsättningar. När jag jobbade frågade jag ofta människor hur gamla de var och hur gamla de skulle bli. De flesta försökte ge ett vettigt svar och då kunde vi tala om tiden de hade kvar och vad de skulle göra av den tiden.

För min egen del har jag sedan många årtionden sagt att jag skall bli 73 år. Det är givetvis inget jag eller någon annan vet något om. Alla kan ju tvärdö när som helst eftersom vi är en känslig levande organism. Men 73 år som mål/riktmärke har ändå styrt hur jag "planerat" mitt liv. Har försökt göra alla saker jag önskat och sett till att jag är skuldfri. 

För något år sedan fick jag besked om att jag hade cancer. Helt enligt plan, för något skall man ju dö av. Nu var det en obotlig men behandlingsbar cancer, vilket inte alla typer är. Behandlingen fungerar så att jag får några läkemedel som skall ta död på de celler som finns och fungerar utmärkt. Första läkaren sa att du kommer inte dö av cancer utan av något annat. Nu kommer det intressanta som fick mig att skriva rubriken "tack cancer". 

Läkemedlen gör sitt jobb men ställer dessutom till det i massa andra av kroppens system. Så under en cancerbehandling observerar sjukvården alla "biverkningar" eller hur andra system fungerar i kroppen. Då upptäcker sjukvården massa annat som är "trasigt" och behandlar det. Svårt beskriva allt men typ att hjärtat inte jobbar som de skall osv.. Så i en normal vardag utan tät kontakt med sjukvården hade de olika "trasigheterna" lätt utvecklats till dödlig sjukdom typ infarkter osv. 

Visserligen känner jag mig ibland som ett vandrande apotek, särskilt på morgonen när det mesta av dagens doser skall tas. Med min, som du kanske tycker, makabra beräkning av hur långt mitt liv skall bli har jag nu levt mitt liv färdigt. Allt som kommer nu är bonustid!

En rätt skön känsla på morgonen att gå ut och hämta tidningen. Jag brukar stå typ 5 minuter och bara andas och försöka ta in att jag lever.

Vad gör jag då av min tid när jag redan gjort allt jag tänkt. En stor del i livet är sova, äta och allt som har med det att göra. Hustrun, barn och barnbarn och lite vänner tar tid så kanske kan jag förenklat säga att den tid jag tidigare lönearbetade, är den lediga tiden jag måste hitta på något att göra.

Några "långa projekt" känns lite meningslöst att ge sig in i. Jag har hela livet varit engagerad i föreningar och samhällsfrågor och engagemanget finns kvar men inte riktigt orken att sitta i stora grupper. Så jag tänker att jag kan börja skriva lite mer igen om olika saker som rör sig i min hjärna.

När något händer i världen eller någon av alla gaphalsarna slänger ur sig massa provokationer så skall det vinklas i all världens medier. Finns mängder av som jag tycker rätt märkliga "plattformar" på nätet där lögner och hat snurrar runt och ingen kunskapsutveckling eller dialog finns. Jag saknar egentligen äkta ord från äkta människor som beskriver bättre hur de kommit fram till det de säger/skriver.

Jag fastnar ibland i ett evigt scrollande på meningslösa klipp och det börjar kännas som jag redan sett de flesta "originalen" och det mesta är upprepningar. Det produceras givetvis en hel del kunskapsbärande information men bullret av nonsens är öronbedövande och jag blir bara trött på mänskligheten.

Vet inte om jag på något sätt kan förändra det som pågår men jag har en ide om att försök beskriva händelser med lite mer sammanhang och bakgrund. Framförallt genom att använda egna ord och formuleringar. Vi får se om jag lever och lyckas få ihop några meningsfulla texter framöver.

Nästa blogg tänkte jag skulle handla om världsekonomin på ett enkelt begripligt sätt, kanske kan det ge dig någon vidgande tanke om det som pågår just nu i världen. Tror många känner sig lite oroliga och förvirrade just nu.

Tack för att du läste och välkommen åter.