Vad är Kultur?

Vad är kultur, och varför pratar vi om kulturkrig?

En fråga som är ständigt aktuell, men som ofta känns lite svår att greppa, är:
Vad är egentligen kultur?
Kultur är det gemensamma tankesätt och beteendemönster som formar en grupp människor, till exempel språk, religion, traditioner, seder, konst, musik, mat och kläder. Det handlar alltså både om hur vi lever våra liv och vad vi värdesätter.
Svensk kultur kännetecknas ofta av sådant som fika, allemansrätt, lagom, midsommar, konsensuskultur och Jantelagen.

Kultur, inte bara yta, utan tanke

När vi pratar om kultur tänker många först på det yttre: musik, dans, kläder, mat, traditioner. Men kultur är minst lika mycket inre tanke, alltså hur vi tolkar världen omkring oss.

Det är kulturen som lär oss vad som är normalt, vad som är vackert eller fult, vad som är rätt eller fel. Våra tankemönster, hur vi tänker om kön, klass, makt, språk och religion, är starkt formade av den kultur vi växer upp i. På så sätt blir kultur ett mentalt filter som styr våra åsikter, reaktioner och fördomar.

Det är därför kulturfrågor ofta väcker så starka känslor, de utmanar våra grundläggande föreställningar om hur världen ska vara. När någon ifrågasätter ett kulturellt ideal ifrågasätter de också våra tankar om identitet, moral och verklighet.

Vetenskap och kultur, två sidor av hur vi förstår världen

Vetenskap och kultur uppfattas ibland som skilda världar, den ena logisk och mätbar, den andra kreativ och tolkande. Men i själva verket är de djupt sammanflätade.

Vetenskap bygger på kulturella värderingar, idéer om sanning, objektivitet, nyfikenhet och kritiskt tänkande. Dessa värden har inte uppstått i ett vakuum, de har formats i specifika kulturella sammanhang. Till exempel växte den moderna vetenskapen fram ur den europeiska upplysningstraditionen där förnuft och fri forskning lyftes fram som alternativ till dogm och auktoritet.

Samtidigt påverkar kulturen hur vetenskap används och tolkas. Vad vi väljer att forska om, hur resultaten tolkas och vilka forskningsfält som får pengar, allt detta påverkas av tidens kulturella normer och politiska klimat.

När kulturkrig uppstår hamnar vetenskapen ofta i skottlinjen. Vissa ifrågasätter klimatforskning, genusvetenskap, vaccin eller evolutionsteori, inte alltid utifrån fakta utan för att resultaten krockar med en världsbild eller ideologi.

Kultur i förändring, en personlig reflektion

Det här är frågor man kan bära med sig in i vardagen, i debatter och i det man ser och hör. Själv började jag fundera djupare på begreppet kultur när jag skrev en bok och började skapa musik. Det var då jag för första gången stötte på något jag inte hade väntat mig, skråväsendets kvarlevor i Sverige.

Plötsligt dök det upp frågor som: Vad räknas som en författare? Vad innebär upphovsrätt, och vem har rätt att skapa? Jag insåg att mycket av kulturlivet fortfarande präglas av äldre strukturer vars syfte varit att skydda yrkesutövarna och säkra deras försörjning. Det finns förståelse för det, men det är också fascinerande hur dessa strukturer ibland verkar ignorera att världen förändras.

Kultur är inte statisk. Den förändras med varje tid och varje teknisk utveckling. Det är också därför det är så viktigt att historien inte skrivs om av politiska syften, utan bevaras som ett minne, inte som en gräns.

Jag återkommer ofta till begreppet kulturarbetare, även om det i sig är svårt att ringa in. Ta till exempel en glasblåsare, det krävs både en inre känsla för uttryck och en gedigen hantverkskunskap. Hantverket är i sig en del av kulturen, en bro mellan kropp och tanke, tradition och nyskapande.

Detsamma gäller någon som formar i lera eller målar en tavla. Men idag sker en teknisk utveckling som på många håll gör det traditionella hantverket mindre nödvändigt. Man behöver inte längre spela ett instrument för att skapa musik. Orden har också tagit nya vägar, från muntligt berättande till pergamentrullar, boktryckarkonst och nu digital massproduktion.

Jag har inga färdiga svar, men det är tydligt att kulturskapandet idag öppnas upp för många fler människor, utanför de etablerade skråna och strukturerna. Det gör också att vi ser en sorts "blodig kamp" mellan det gamla och det nya, där företag och organisationer som tidigare haft sin trygghet i ett slutet kultursystem nu upplever sig hotade.

För mig handlar kulturarbete i grunden om att formulera en inre känsla, och att kunna sätta ord, ton eller bild på den. Det handlar om kommunikation, om mångfald och om att dela det mänskliga.

Och visst, jag har inte ens nämnt dans eller teater här. Det är kulturformer där jag själv bara är en publik. Men även som publik är man en del av kulturen. För kultur är inget man står utanför, det är något vi alla deltar i, varje dag.

Avslutning

Slutligen vill jag nämna min bok, ett försök till en ny förståelse och förklaring av medvetandet, och den musik jag skapat som en förlängning av bokens idéer. Det är både ett inlägg i en vetenskaplig diskussion, och ett konstnärligt verk som står på egna ben.

Det var mina tankar om kultur för den här gången. Jag återkommer säkert till ämnet, det går ju knappast att undvika när man väl har börjat fundera.

Tack för att du läste. Jag hoppas att texten väckte några känslor eller tankar, kanske till och med båda.

Startsida

 Boken : Det finns inget mörker, endast bristande syn 

Musiken: Det finns inget mörker, endast bristande syn

Kommentera gärna boken, i FB posten om boken: Björns facebook

Det finns inget mörker, endast bristande syn – nu är den klar

 

Det finns inget mörker, endast bristande syn – nu är den klar

Nu är en ny bok, "Det finns inget mörker, endast bristande syn", publicerad.

Ni som läst vad jag skrivit genom åren, på lite olika plattformar, har nog hört mig resonera kring den här boken till leda. Ibland har du säkert inte förstått vad jag skrivit om, men ändå återkommit och läst mina funderingar. Jag har fått många tankar och synpunkter som på olika sätt fört mina egna tankar framåt. Tack för hjälpen.

Det svåraste för mig var nog att inordna mina tankar i de skrivregler vi har. Min hustru hjälpte mig med språkgranskning – utan henne hade det aldrig blivit någon bok. Dels har jag, vilket flera säkert märkt, lite svårt med stavning, och hoppar ibland över ord. I en blogg spelar det mindre roll, tänker jag – men en bok med fler ord och begrepp behöver ett mer "läsarvänligt" språk.

Det var också svårt att formulera en känsla utan att tappa den i översättning till korrekt språk. Bara ett komma kan förändra en hel betydelse, och valet av ord blev för mig ibland ett gigantiskt berg.

Så min tillfredsställelse är stor nu när jag ser orden – och de är mina.

Just språket utestänger ofta läsare, och jag har försökt hitta ett språk som går att läsa för alla. Det blir särskilt svårt när vissa vetenskapliga termer är oundvikliga. Jag hoppas ändå att jag hittat en balans.

Det har varit viktigt för mig att skriva "vetenskapligt korrekt". Att skriva en bok om förståelse och förklaring av medvetandet på bara 90 sidor är förstås en utmaning. Något särskilt gäller just vetenskap: humanism och naturvetenskap har olika begreppsvärldar och metoder. Att jag valt att använda vissa begrepp ur kvantteorin för att närma mig medvetandet är en balansakt. För mig har det varit nödvändigt att försöka övervinna dualismen och hitta ord och begrepp för att närma mig medvetandet.

Kvantteori är inte en färdig teori – och definitivt inte för att förklara de processer som utgör medvetande. Jag är medveten om den vetenskapliga problematiken, ändå väljer jag att använda begrepp ur kvantteori. Det kan vara störande för en teoretiker, men jag menar att det är nödvändigt. Resultatet får du och andra bedöma. Jag ser det som att jag presenterar en möjlig tankemodell, som andra teorier kan jämföras med.

Jag är inte ensam i världen om att försöka använda kvantteori på hjärnans processer. Det finns ett antal forskare som gjort ansatser. Men jag har inte sett någon som prövar detta just kring medvetandet. Jag tycker att jag lyckats rätt bra – trots att jag bara ställt frågan: Hur kan jag känna, tänka och hitta ord?

Det här låter kanske tungt och komplicerat – men kombinerat med en begriplig berättelse ur mitt liv blir det lättare att ta till sig. Så: minst 50 års funderande på 90 sidor. Ja, jag är väldigt nöjd. Hur du uppfattar boken ligger som vanligt helt i betraktarens ögon, men jag hoppas den kan ge några timmars intressant läsning.

Här, på en av de sidor där boken säljs, kan du prov läsa inledningen. Du kan också se kapitelindelning och baksidestext:
👉 https://bokshop.bod.se/det-finns-inget-moerker-endast-bristande-syn-bjoern-wadstroem-9789180809375

Sångerna som finns med i boken (i textform) kan du lyssna på här:
👉 https://soundcloud.com/user-614318779/sets/det-finns-inget-moerker-endast

Språket du ser där ska inte vara mer komplicerat än i bokens mer "vetenskapliga" delar. I boken finns även ett antal sångtexter. Arbetet med sångerna har skett parallellt med skrivandet – att skapa musik är också ett sätt att förmedla en känsla, precis som ord.

När boken nu är klar har ett projekt nått sitt mål, och känslan är härlig. Att skriva en bok är stort för mig.

Du som eventuellt läser boken får gärna höra av dig och berätta vad du tänkte – eller fråga hur jag tänkt. Enklast är via mejl: bjorn.wadstrom@bewe.se

Jag har förstått att det finns en ganska stor grupp människor som har till yrke att läsa böcker och ge sina synpunkter. Bibliotekstjänst (BTJ) får alltid ett exemplar från förlaget, men övriga behöver man kontakta själv. Det är en ny värld för mig – recensenter, kulturredaktioner, bokbloggare med flera. Jag har inte resurser att skicka recensionsexemplar till alla dessa. Och det känns meningslöst om de ändå inte läser.

Men: om någon i den här yrkesgruppen hör av sig via mejl, så sänder jag gärna ett recensionsexemplar utan kostnad.

För min egen del vore det mest roligt. Men för någon som överväger att läsa/köpa boken kan den här yrkesgruppens ord vara viktig.

Slutligen: boken kommer även som e-bok, och under en period till en kostnad av 25 kr.