1+1 var 2 innan Björklunds flumm

Björklund har alltför länge fått stå ensam och pladdra om skolan. Nu börjar han granskas. Det här inlägget tar upp lite detaljer om du orkar läsa...Nu har Björklund börjat inse att hans argument inte längre heller så då byter han snabbt till kärnkraft som han heller inte begriper. Men stackars Björklund..han försöker sno väljare från Reinfeldt och så får han Mona i hasorna istället.
Först ett lite kul "kritiskt granskande"

Sedan en gammal klassiker.

Kommer du ihåg Björklunds En annan säger att Björklund bad soldaterna ”gå ut i skogen och runka upp strids-kuken ordentligt”.

Så nu måste vi läsa lite om hur det ser ut med Björklunds nya starka direktiv kring matematik . Sagt och gjort in på Skolverket och leta lite fakta. Jag hittade den här texten och vist är den upphetsande.....suck suck suck vilken succé han har gjort den fd militären...läs själva..

Mål att uppnå i relation till kursplanen i matematik
– ett diskussionsunderlag
Inledning
I detta material ställs mål att uppnå i årskurs tre i relation till kursplanen i matematik. Syft et är
att möjliggöra fördjupade diskussioner av mål att uppnå insatta i ett sammanhang.
Avsnittet är uppbyggt kring frågor som tar sin utgångspunkt i målens relation till kursplanen
i matematik. Först presenteras kort kursplanen under rubriken Kursplanen i matematik.
Däreft er följer förslag till en modell under rubriken En idé om planering av undervisningen.
Materialet är tänkt att användas som diskussionsunderlag vid planering av undervisning.
Kursplanen i matematik
Syft et med ämnet matematik i grundskolan är att utveckla sådana kunskaper som behövs i
vardagslivets många valsituationer och i det fortsatta livslånga lärandet. Utbildningen ska
syft a till att väcka elevens intresse för matematik och ge eleven möjlighet att kommunicera och
utöva matematik i meningsfulla och relevanta situationer. Problemlösning intar en central plats
i matematikämnet.
Undervisningen i matematik ska ta sin utgångspunkt i läro- och kursplanens mål att sträva
mot. De pekar på olika förmågor som undervisningen ska sträva mot att eleven ges möjlighet
att utveckla. Det är viktigt att komma ihåg att elevers matematiska utvecklingsprocess inte går
att dela upp i punkter eller färdigheter på det sätt som görs i målen. De olika förmågorna är
beroende av varandra och kan i undervisningen inte delas upp och utvecklas var för sig utan
hänger ihop som en helhet.
I kursplanens mål att sträva mot framhålls att skolan ska i sin undervisning sträva eft er
att eleven utvecklar ett intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer. Vidare
ska eleven ges möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem
med hjälp av matematik och i samband med det tolka, använda och värdera symboler, tal
och data. Skolan ska också i sin undervisning sträva eft er att eleven utvecklar sin tal- och
rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda vissa grundläggande begrepp och
metoder. I dag kommer eleverna i kontakt med datorer varför det är viktigt att eleverna ges
möjlighet att utveckla sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter.
I undertexten till mål att uppnå i årskurs tre sägs att skolan och huvudmannen ansvarar för att
eleverna ges möjlighet att uppnå den lägsta kunskapsnivå som målen uttrycker. Det innebär
att de fl esta elever kan och ska komma längre i sin kunskapsutveckling. Lärares ansvar handlar
om att organisera undervisningen genom att planera och genomföra en adekvat och därmed
likvärdig undervisning för alla elever oavsett klass, kön, etnicitet eller förmåga, samt att
utvärdera denna.
4
En idé om planering av undervisning
Fortsättningsvis följer ett förslag till en modell för hur lärare kan utforma undervisningen med
utgångspunkt i mål att sträva mot i kursplanen. Ett varierat arbetssätt är viktigt för elevernas
kunskapsutveckling, Att arbeta med matematik i arbetsområden, så som det beskrivs här, är ett
sätt att uppfylla läroplanens och kursplanens mål.
Modellen bygger på att elever och lärare tillsammans planerar ett arbetsområde där elevernas
intresse och förkunskaper är avgörande för arbetsområdets innehåll, de förmågor eleverna
ska utveckla och vilka mål den enskilda eleven ska nå i arbetsområdet. Under rubrikerna
Genomförande av ett arbetsområde, Innehåll i ett arbetsområde, Mål att sträva mot i ett
arbetsområde, Mål att uppnå i ett arbetsområde och Utvärdering av ett arbetsområde och
bedömning av elevernas kunskaper presenteras modellen tillsammans med diskussionsfrågor.
Modellen ska inte ses som linjär utan delarna står i dialog med och är beroende av varandra.
Om ett arbetsområde är ämnesintegrerat bör mål att sträva mot och mål att uppnå
kompletteras med målen i respektive ämne som ingår i arbetsområdet.
Genomförande av ett arbetsområde
Innan arbetet med arbetsområdet startar kan det vara bra att diskutera följande frågor som
berör utformning, utvärdering, bedömning och föräldrasamverkan. I planeringen är det bra att
ha med dessa frågeställningar för att underlätta utvärderingen och bedömningen av elevernas
kunskaper i arbetsområdets slutfas.
Att diskutera:
Vilka arbetssätt och arbetsformer kan väljas för att alla elever ska ha möjlighet att utveckla •
valda förmågor och att nå målen? Hur och vem väljer arbetssätt och arbetsformer?
Vilka metoder och tekniska hjälpmedel kan användas? •
Hur tydliggörs vad som förväntas av eleverna? •
Hur ser tidsplanen ut för utformning, genomförande, utvärdering och bedömning? •
Hur kan ni i arbetsområdet dokumentera, utvärdera och bedöma elevernas utveckling i •
relation till målen?
Hur tydliggörs bedömningen för eleverna? •
Hur kan arbetsområdet utvärderas? •
På vilket sätt får föräldrar information om mål att sträva mot, mål att uppnå och •
bedömning?
Innehåll i ett arbetsområde
För att främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling ska undervisningen,
enligt läroplanen, ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och
kunskaper. Eleverna ska enligt kursplanen i matematik ges tillfälle att utveckla intresse för
matematik och tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära matematik samt
att använda matematik i olika situationer.
När det gäller innehållet i matematik sägs bland annat i kursplanen att undervisningen ska
5
sträva mot att eleven inser att matematiken spelar en stor roll i olika verksamheter, inser värdet
av och använder matematikens uttrycksformer, utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta
och lösa problem med hjälp av matematik. Det kan tolkas så att ett arbetsområde i matematik
kan ta sin utgångspunkt i till exempel en aktuell händelse, närmiljön, elevers fritidsintresse eller
ett matematiskt problem.
Mål att sträva mot anger dels olika förmågor som undervisningen ska sträva eft er att eleven
utvecklar, dels olika grundläggande begrepp och metoder som eleven ska förstå och använda.
För att fl era förmågor, begrepp och metoder ska kunna behandlas i ett meningsfullt och
relevant sammanhang kan det vara bra att välja ett övergripande arbetsområde, där innehållet
kan bestå av både ett eller fl era matematikområden. Det kan vara ett arbetsområde med
temat Olympiska spel, där mål från områdena mätning och statistik kan ingå. Det kan
vara undersökningar där områden som mätning, räkning och statistik kan ingå eller ett
arbetsområde med problemlösning som tema där till exempel taluppfattning och geometri kan
ingå.
Ett sätt att komma fram till ett för eleverna intressant arbetsområde är att tillsammans med
eleverna diskutera var i deras värld matematiken fi nns. Här fi nns det möjlighet att diskutera
vilka grundläggande begrepp och metoder som ingår i arbetsområdet. Ett annat sätt att göra
eleverna bekanta med och väcka elevernas intresse för den matematik och den kontext som
matematiken fi nns i, kan vara att utgå från till exempel intresseväckande matematiska problem,
lekar eller spel för att utifrån dessa fördjupa sin matematiska förmåga.
Att diskutera:
Vilka arbetsområden anser ni är möjliga att arbeta med för elever i tidigare år? Ge fl era •
exempel. Motivera.
Hur kan ni ta reda på elevernas tankar och idéer om ett innehåll i ett arbetsområde? Hur •
kan ni välja och hur motiverar ni valet av innehåll?
På vilket sätt är det möjligt att diskutera fram innehåll med eleverna? Ge exempel på hur •
ni har arbetat tidigare. Kan detta utvecklas?
På vilket sätt kan ni i undervisningen utgå från elevnära situationer och elevens tidigare •
erfarenheter och kunskaper?
Mål att sträva mot i ett arbetsområde
Ett innehåll som väcker elevernas intresse är en viktig utgångspunkt för att i undervisningen
utveckla de förmågor som mål att sträva mot uttrycker.
När innehållet i arbetsområdet är valt utifrån kursplaner och elevernas tankar och idéer är det
viktigt att utformningen av undervisningen tar sin utgångspunkt i kursplanens mål att sträva
mot. De beskriver de förmågor och den kunskap undervisningen ska ge eleverna möjlighet att
utveckla.
Anta att ni väljer nedan angivna mål att sträva mot som de förmågor eleven ska utveckla
genom det arbetsområdet ni valt tillsammans med eleverna.
6
Skolan skall i sin undervisning bland annat sträva eft er att eleven
utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan –
att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer,
inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter –
och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom
matematiken utvecklats och använts,
utvecklar sin rumsuppfattning, –
utvecklar sin förmåga att förstå och använda olika metoder, måttsystem och mätinstrument –
för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter,
utvecklar sin förmåga att förstå och använda grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, –
relationer och satser.
Man kan välja andra, lägga till eller ta bort mål att sträva mot beroende på arbetsområde.
I det fortsatta planeringsarbetet kan ni utgå från den klass eller de elever ni har. Ni kan
även, när ni arbetar med materialet första gången, tänka er att ni har en klass av vilka några
elever har svenska som andraspråk, några är elever i läs- och skrivsvårigheter och några i
matematiksvårigheter.
Att diskutera:
Vilket centralt innehåll i matematik kan ingå i arbetsområdet? •
Hur planerar ni arbetsområdet med utgångspunkt i de mål ni har valt? •
Hur planerar ni för att ge alla elever möjligheter att utveckla de förmågor som uttrycks i •
mål att sträva mot?
Frågor att fundera över och motivera
De ord och delar av meningar som är kursiverade i frågorna nedan anger att de knyter an till de
ovan nämnda mål att sträva mot.
Vilket innehåll bör väljas för att utveckla elevens – intresse för matematik samt tilltro till det
egna tänkandet och den egna förmågan?
Hur tänker ni kring anpassning av undervisningen så att varje elev får en utmaning? –
Vilka viktiga – begrepp och metoder inom matematiken bör eleverna få möjlighet att använda
och utveckla förståelse för?
Hur kan eleverna inom arbetsområdet utveckla sin kunskap om matematikens – roll i olika
kulturer och verksamheter och hur får de kännedom om historiska sammanhang?
På vilket sätt kan elevernas utveckling av – rumsuppfattningen ingå i arbetsområdet?
Vilka olika – måttsystem och mätinstrument kan användas?
På vilket sätt inom arbetsområdet kan eleverna – jämföra, uppskatta och bestämma storleken
av viktiga storheter?
På vilket sätt kan förmågan – att förstå och använda grundläggande geometriska begrepp,
egenskaper, relationer och satser ingå som delar/uppgift er i arbetsområdet?
7
Vad innebär det för planeringen av ett arbetsområde att – skolan och huvudmannen ansvarar
för att eleverna ges möjlighet att uppnå lägsta kunskapsnivå som målen uttrycker?
Mål att uppnå i ett arbetsområde
När det gäller mål att uppnå i ett arbetsområde handlar det om att fundera över vilka mål
eleverna kan ges möjlighet att uppnå helt eller delvis inom ramen för det valda arbetsområdet.
Val av mål att uppnå är beroende av bland annat i vilken årskurs arbetsområdet genomförs
och valt arbetsområde. Med mål att uppnå i årskurs tre ges en möjlighet att bedöma elevens
utveckling mot nationellt uppställda mål.
Att diskutera:
Vilka likheter och skillnader ser ni mellan de nationella målen och de mål ni lokalt arbetat •
med tidigare?
Hur kan ni utnyttja era tidigare erfarenheter av att bedöma elevernas utveckling i relation •
till uppsatta mål?
Olika arbetsområden ger eleverna möjligheter att nå olika mål. I planeringen kan ni bland
nedanstående frågor välja det som passar bäst till valt arbetsområde och valda mål att sträva
mot.
Frågorna omfattar alla mål att uppnå i matematik i årskurs tre. De kursiverade orden är
hämtade från dessa mål.
Frågor att fundera över och motivera:
Vad innebär det för planeringen av arbetsområdet att eleverna ska kunna – tolka elevnära
information med matematiskt innehåll? Hur ges eleven möjlighet att visa sina kunskaper?
Har eleverna fått möjlighet att – uttrycka sig muntligt, skrift ligt och i handling på ett
begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och
symboler, tabeller och bilder?
Vad innebär det för planeringen av arbetsområdet att eleverna ska kunna – undersöka
matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och
refl ektera över lösningar och deras rimlighet?
beträff ande tal och talens beteckningar
Vad innebär det för er planering att eleverna ska kunna – läsa och skriva tal samt ange siff rors
värde i talen? Hur får ni kunskap om detta?
Vad innebär det för er planering att eleverna ska kunna – jämföra, storleksordna och dela upp
tal. På vilket sätt kan ni veta hur långt eleven har kommit i sin kunskapsutveckling?
Vad innebär det för er planering att eleverna ska kunna – dela upp helheter i olika delar samt
kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk? Hur kan eleven visa det?
Vad innebär det för er planering att eleverna ska kunna – beskriva mönster i enkla talföljder?
På vilka sätt kan eleven visa det?
8
Vad innebär det för er planering att eleverna ska kunna – hantera matematiska likheter? Hur
kan eleven visa det?
beträff ande räkning med positiva heltal
Vad innebär det för er planering att eleverna ska kunna – förklara vad de olika räknesätten
står för och deras samband med varandra? Hur kan ni ta reda på vad eleven kan?
På vilket sätt kan eleverna i det valda arbetsområdet visa att han eller hon kan – räkna i
huvudet med de fyra räknesätten?
Vilka – skrift liga räknemetoder använder och förstår eleverna? I vilka situationer i det valda
arbetsområdet kan eleven visa sina kunskaper?
beträff ande rumsuppfattning och geometri
Hur ges eleverna möjlighet att – beskriva föremål och objekts placering? Vilka ord för
lägesbestämningar använder eleverna?
Vilka – två- och tredimensionella geometriska objekt kan eleverna beskriva, jämföra och
namnge?
Hur ges eleverna möjlighet att – rita och avbilda enkla tvådimensionella fi gurer? Vilka
tredimensionella objekt kan eleverna bygga?
Hur ges möjlighet för eleverna att – fortsätta och konstruera enkla geometriska fi gurer?
beträff ande mätning
Hur ges eleverna möjlighet att – göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor,
volymer och tider?
Hur tillgodoser ni att alla elever får möjlighet att – uppskatta och mäta längder, massor,
volymer och tid med vanliga måttenheter? Vilka måttenheter använder eleverna?
beträff ande statistik
Vad innebär det för er planering av arbetsområdet att eleverna ska kunna – kan tolka
information i tabeller och diagram? På vilka sätt kan eleverna presentera den
informationen?
9
Utvärdering av ett arbetsområde och bedömning av elevernas
kunskaper
Arbetsområdets slutfas handlar om att bedöma elevernas kunskaper mot uppställda mål och
att utvärdera genomförandet av arbetsområdet. Kursplanen i matematik anger bedömningens
inriktning. Där anges de kvaliteter som ska bedömas under följande rubriker: Förmåga att
använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik; Förmåga att följa, förstå och pröva
matematiska resonemang samt Förmåga att refl ektera över matematikens betydelse för kulturoch
samhällsliv. Innan arbetet med arbetsområdet startar kan följande frågor som berör
utvärdering och bedömning diskuteras.
Att diskutera:
Hur använder ni den dokumentation ni gjort för att utvärdera och bedöma elevernas •
utveckling beträff ande övergripande förmågor samt de olika målområdena?
Hur kan dokumentationen användas som ett underlag för skrift liga omdömen? •
Hur kan dokumentationen användas för att få syn på elevernas läroprocess och stimulera •
till fortsatt lärande, det vill säga formativ bedömning?
Hur samtalar ni med eleven om vad hon eller han lärt sig och hur tänker ni kring •
bedömning? Hur tydliggör ni bedömningen för eleverna?
Hur arbetar ni vidare och följer upp en elev som inte når målen? •
Hur kan ni utvärdera arbetsområdet tillsammans med eleverna? •
På vilket sätt kan utvärderingen användas för planering av undervisningen? •
Ni kan se det arbetsområde som ni nu färdigställt tillsammans med andra eller själv som
en övning. Ni kan också genomföra det i klassen, utvärdera och sedan utveckla vidare. En
utveckling av den genomgångna arbetsprocessen kan vara att vidga arbetet till att gälla ett
ämnesövergripande arbetsområde. Då kompletteras såväl mål att sträva mot som mål att uppnå
med de ämnen som, förutom matematikämnet, ingår arbetsområdet.
10
Mål att uppnå i relation till kursplanerna i svenska och
svenska som andraspråk
– ett diskussionsunderlag
Inledning
I detta material ställs mål att uppnå i årskurs tre i relation till kursplanerna i svenska och
svenska som andraspråk. Syft et är att möjliggöra fördjupade diskussioner av mål att uppnå
insatta i ett sammanhang.
Avsnittet är uppbyggt kring frågor som tar sin utgångspunkt i målens relation till kursplanerna
i svenska och svenska som andraspråk. Först presenteras kort kursplanerna under rubriken
Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Däreft er följer förslag till en modell under
rubriken En idé om planering av undervisningen.
Materialet är tänkt att användas som diskussionsunderlag vid planering av undervisning.
Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk
Det är viktigt att komma ihåg att elevers litterära, språkliga och kommunikativa
utvecklingsprocess inte går att dela upp i förmågor som läsning, skrivning samt tal och samtal,
vilket görs i mål att uppnå. De olika förmågorna är beroende av varandra, går in i varandra och
kan i undervisningen inte delas upp och utvecklas var för sig utan hänger ihop som en helhet.
I en undervisning som ser på språk, kultur och kommunikation som en helhet tillåts elever
använda sitt språk i meningsfulla och funktionella sammanhang. Den tar sin utgångspunkt i
läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och behandlar språk och litteratur som en
helhet. Även om målen för årskurs tre är gemensamma för ämnena svenska och svenska som
andraspråk, så pekar kursplanerna på olika förmågor som undervisningen ska sträva eft er att ge
möjlighet att eleven utvecklar.
I kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk framhålls att alla elevers fantasi och
lust att lära är viktig för deras skrift språkliga utveckling. Det är därför viktigt att elevers olika
erfarenheter och behov tas till vara och utgör en grund för innehållet i olika arbetsområden,
teman eller arbetsuppgift er i undervisningen. Resultatet av elevernas deltagande och
genomförande av ett arbetsområde bildar sedan utgångspunkt för lärares bedömning av
elevernas kunskapsutveckling i relation till mål att uppnå i årskurs tre. Elever lär inte bara
genom att läsa och skriva olika typer av texter eller att samtala med andra. De använder i hög
grad även bilder, rörelser och ljud av olika slag. Dessutom kommunicerar de via olika medier,
t.ex. mobilen, gester och datorn. Såväl kursplanen i svenska som i svenska som andraspråk
talar i detta sammanhang om det vidgade textbegreppet. Ett vidgat textbegrepp omfattar både
skrivna och talade texter samt bilder, vilka eleverna ska lära sig att i samtal med andra uppleva,
tolka, förstå och diskutera.
Idag kommer elever oft a i kontakt med texter på Internet. Att ta del av, kritiskt granska och
använda relevant information såväl via text som bild, analogt som digitalt är något som
också framhålls i kursplanerna. Denna vidgade syn på begreppet text är viktig att ha i åtanke i

Ja här kanske det är dax att sluta.....stackars lärare när skall de få tid att lära ut att 1+1=2. Eller är det just detta som Björklund vill dölja..lyssna

Vad tycker egentligen olika partier om skolan. Mp hittade jag här Björklund flummar om modersmålsundervisning var en intressant rubrik Björklund har verkligen lanserat det gamla cannabisjargången genom att kalla skolan för flummig. Men Nu får han kraftig motels av Mona som kör S we can:) Monas droger verkar dock starkare än Björklunds helflum. DN SvD AB

Det största hindret för skolan är nog ändå politikerna och främst kd & fp. har partier som Piratpartiet någon skolpolitik?

Mer intressant av wadström. Andra bloggar om: Skolan Björklund Sahlin matematik Mer politik, samhälle, regeringen, socialdemokraterna, moderaterna vänsterterpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet, folkpartiet, sverigedemokraterna, feministiskt initiativ, piratpartiet junilistan Technorati om: politik , samhälle , regeringen , Icerocket om: politik, samhälle,