Artificiell intelligens (AI)

Att jobba vid en robot kommer snart att kräva typ civilingenjör i utbildning. 50% av alla jobb alla typer kommer att automatiseras och ersättas av maskiner.



Se filmen den är bra.

Nu har vi alltid varit oroliga när tekniken utvecklas. Det brukar skapas nya former av arbete vi inte ser idag.

Det som händer nu är en teknikutveckling kopplad till Artificiell intelligens (AI). Ett exempel skulle vara att en tidning skrevs och producerades helt utan människor. En maskin kan göra en utredning på en myndighet. En chef byts ut mot en robot. Dvs hela tjänstesektorn...

Inte ens det får mig bekymrad, tvärtom skulle vi kunna bli av med massa chefer få gillar.

Det som är intressant är att maskinen alltmer närmar sig det vi tidigare kallat vårt medvetande.
Spännande och en riktig utmaning för samhället. Den gamla fråga hur skall produktionsresultatet fördelas blir akut när medelklassen drabbas.

Jag kommer att återkomma till detta tema här på bloggen. Det finns mycket att skriva i frågan.

Vi lever i en värld av dårar...

Det är lätt att hamna in i tankar typ "Vi lever i en värld av dårar". Texten är hämtad från en -70tals hit med Bee Gees How deep is your love. Så vill du lyssna på lite musik är det bara att klicka..



Nu blir det lite nostalgi innan knorren kommer. Jag har skrivit det här på en annan blogg så varför inte återanvända texten:

Mars 1976 Nyköping. (mina perspektiv).
Då var det äntligen kvällen då Bankiren skulle öppna i metropolen Nyköping.

I Dj-båset stod Egil Aalvik och på scen Lena- Maria& Sweet Wine,1:a på 10 i topp.

Egil hade varit med och startat piratradion Radio Stockholm och blev senare ett mycket stort Dj namn i USA. Det var nog inte så många av publiken den kvällen som fattade vilken grabb de hade framför sig som levererade musiken.

Lena Maria Gårdenäs kanske inte så många minns men hon hann med mycket innan hon lämnade musikbranschen. Hon var även med ABBA i Australien osv..

Själv hade jag inför kvällen skruvat ihop ett oändligt antal av IKEA´s stolar jag tror den hette Öglan. Hur som haver så var det många som satt på dessa stolar genom åren och drack kalla Heineken.

Brandmyndigheten hade beslutat om att lokalen tålde 400 personer. Ibland var det faktiskt lite svårt att hinna med att räkna alla dansanta glada människor som for runt i den minst sagt rökiga lokalen.Jag är inte 100% säker på att det inte någon kväll var 401 som slank in genom dörren samtidigt. Grabbarna i dörren släppte nog ibland in en och annan flicka de tyckte särskilt mycket om…

Det var några år sedan ...

Nu är vi åter 2016 och jag sitter och funderar på vilka konstiga turer Livet tar. Jag hade kommit hem ifrån FN-tjänst och hade bestämt mig för att inte göra något mer än måla några tavlor de kommande åren. 

Min bäste vän Göran tyckte nog "björnen skulle komma ur sitt ide" så han lurade iväg mig till ett Disco i Norrköping där han jobbade. Stig "allas pappa" såg väl att den här grabben gillar att jobba så helt plötsligt var jag involverad i en bransch jag inte hade haft en tanke på. Det var ändå en rätt bra kompromiss arbete på helgen och ledigt hela veckan. Det blev lite mer när vi öppnade i Nyköping men i stort var det ett fritt jobb utan massa dårar som skulle styra och ställa. 

Det är svårt att beskriva kärnan i jobbet men det var nog att räkna pengar och leverera till ägarna. Många som jobbade gjorde det säkert för det var party och det var platsen allt hände. Jag har alltid gillat lugn och ro så på ett sätt var platsen helt galen.

En rolig sysselsättning jag trivdes bäst med var att plocka ölsejdlar och flaskor. Jag klurade på svåra saker som hur får jag med mig mer än tjugo sejdlar och flaskor. Sejdlarna var inget större problem men det blev förbannat marigt när jag stoppade flaskor i sejdlarna. Visst det fanns backar att plocka i men det var inte lika spännande. Det var lite kul för många såg mina konstiga trix så en och annan applåd fick jag. Är det show så är det.

Men jag skall komma in på discjockey eller plattvändare. Det var ju vinylskivor på den tiden och två skivspelare och en mixer. Det var intressant att studera denna yrkesgrupp. För det var just vad det var, professionella underhållare. Det fanns de som lyckades få in exakta övergångar så låten bytte på samma takt. Sedan fanns de några som inte var så tekniskt skickliga men de pratade i låtbyten.  En del var riktigt slängda i käften.

Jag provade på jobbet några gånger och det var inte enkelt. Men eftersom alla diskjockey inte var så pålitliga med tiden hade jag alltid med egna skivor så vi skulle klara några timmar.

Den första discjockey som spelade i Nyköping  var som jag skrivit redan Egil Aaalvik och när jag idag snurrade kring på Youtube hamnade jag på ett klipp av just han

Nu tog jobbet slut för mig, dels var det några moralister som ville göra politisk karriär på att förbjuda mellanölet. Vilka dårar som om dagens alternativ är bättre. Sedan var det någon dåre som eldade upp ett disco och sådana ser vi än idag fast de har väl börjat elda bostäder istället. Som sagt många dårar finns det. 

Själv började jag köra lastbil/buss. Det var också ett rätt bra jobb på den tiden. Så klev det på en passagerare som var rejält rund under fötterna. Han berättade hela sitt liv. Jag hade fått rätt bra träning på att hantera konflikter och lyssna på livsberättelser på disco. Så passageraren var nog den s.k. droppen för sedan blev det raska steg till AF för att jag ville ha en kurs i att lära mig prata med människor. Den där figuren på AF gav mig ansökningsblanketter till socialhögskolan. 

Sedan var det slut på musik och så blev vardagen typ så här: 

Jag tycker det är rätt enerverande med "socialtanter" som upprepar sista delen av en mening. De har väl gått någon kurs. Att träffa människor och höra deras livsberättelser har varit givande. 

Men hade figuren på AF berättat för mig om neurotiska chefer och hur förvirrad organisationerna i vården är hade jag nog gjort något annat. 

Helt klart är att det är betydligt lugnare på disco än på soc. Kanske hade jag sluppit att träffa massa förvirrade och korrumperade politiker också. 

Välden är galen om allt blir en förevändning för att älta politik... en boning i sig själv måste man ha. Så nu har jag gjort mitt lönearbetande och kan återgå till mina tavlor och kanske orkar jag skriva ner några ord också.

Lite mer musik som avslutning. Tack för att du läste.

Jo jag lovade ju en knorr på den här bloggen. Det blev nog ingen men mitt valspråk kan du få:

 Lev Livet Leende.

Ensamhet

Idag fyller min bäste vän Göran Värbrand  år. Vi firar vi ju födelsedagen och det är nog viktigt att tänka även på de som inte längre vandrar med oss på Jorden.

Nu vet jag att alla inte har haft lyckan som jag, att under större delen av mitt liv haft en nära vän. Vänner har vi nog alla. Många kommer och går under vår livsresa.
Göran var en snäll människa, med mycket kunskap. Vi upplevde mycket tillsammans genom Livet.

Vi höll alltid kontakt med varandra oavsett var vi befann oss på Jorden.
Mitt i natten kunde det komma ett telefonsamtal.

Ursäkta att jag ringer mitt i natten men..
- Det gör inget jag skulle ändå upp och svara var alltid mitt svar..

Göran och jag kunde alltid fånga den andres tanke exakt där den var.. även om det "eviga samtalet" hela tiden gav nya frågor..

Jag kommer ihåg en rätt kul kommentar han gjorde en gång på den tiden jag bloggade mycket. 

Bra bloggar du skriver för nu behöver jag inte läsa tidningen för att veta vad som hänt i världen.

Det var under en period då jag hade som tema att länka upp massa nyheter och ge någon form av egen tanke till det som skedde.

Jag har då och då försökt ge mig på att beskriva mina bilder med att måla bilder. Så den här får väl vara någon slags känsla av den ensamma människan som sitter och funderar på detta märkliga Liv.

Visst är det konstigt med Livet. Jag tror vi alla har den där märkliga förmågan att blunda och förflytta oss mot tidens gång. Bilder utanför vår hjärna kan nog vara en metod att göra det enklare. Här är avslutningsvis några bilder på Göran. Den första är från min bostad på Lindövägen i Norrköping och den andra från jobbet på Bankiren i Nyköping. 

Jag brukar ju skriva om lite minnen från Bankrien och musiken som var aktuell då. Jag har några bilder på tavlor Göran gjort så någon gång kanske jag publicerar dem. Han var betydligt bättre än jag att måla bilder, Göran hade en kemiutbildning och förklarade gärna världen i kemiska och matematiska begrepp. 

Sådana här tillfällen är det trist att vara ateist och inse att samtalet är slut. Jag är ändå glad att jag hade tillfälle att möta denne underbara människa och få vandra många år på Jorden med han.

Men nu blev det dystert på födelsedagen. Musik kan också få oss att flytta oss mot tiden. Den här sången av Ulf skulle jag kunna skriva mycket om. Men det hoppar jag över. Grattis Göran på födelsedagen.