Ibland lyser en människa upp världen. Jarl Alfredius var en sådan människa. Han presenterade händelser i världen för oss alla på ett ödmjukt objektivt sätt. En skicklig journalist som förmedlade verkligheten direkt hem till mig i Radio & TV-rutan. Det jag ser som storheten var att mitt i objektiviteten så gav han med mycket, mycket små rörelser också information om sin egen syn eller värdering på händelser. Det syntes i ögonen eller i leendet vad han själv ansåg. Det är den högsta formen av journalistik. Jag sänder med en sång från ett annat ljus som gått ur tiden. För nog var det så att det fanns det mycket musik hos Jarl Alfredius också......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar