Socialdemokratin privatiserade snabbt allmännyttan till sitt nybildade bolag Rikshem. Jag har tidigare beskrivit huvudsyftet som var att säkra investeringsobjekt för pensionsfonder samt rädda arbetarrörelsens bank Swedbank. Nu verkar det vara en hel del grus i den planen eftersom hyresgästerna/väljarna börjar ställa sig på bakhasorna. Samtidigt dränerade man kommunerna på det verktyg kommunerna har att bygga.
Vi kan lämna den processen just nu, alla ser nog turerna i Rikshem och Swedbank och Regeringen. Men hur skulle då socialdemokraterna bygga sitt Sverige. En del i planen var att Rikshem och Veidekkes bildade ett gemensamt fastighetsägare/byggbolag. Läs här pressmeddelandet från Rikshem. Veidekke Bostad, som ingår i Skandinaviens fjärde största byggkoncern, och Rikshem som är ett av Sveriges största privata bostadsbolag, bildar ett gemensamt ägt bolag.
Problemet i socialdemokratins masterplan var nog att de inte har egen majoritet, annars skulle de redan skeppat ut miljarder av våra skattemedel i investeringsstöd och tagit bort reavinstbeskattningen samt höjt bostadsbidragen. Som vanligt höll jag på att skriva.
En rubrik i tidningen: Bostadsministern blev rasande när hans politik förra året ifrågasattes av byggjätten Veidekkes direktör Lennart Weiss. Lennart Weiss är socialdemokraten som gått från SSU och arbete i regeringskansliet till att i dag arbeta för byggbolaget Veidekke.
Vad Lennart Weiss egentligen säger är att politiken skall se till att människor får högre köpkraft, marknadshyror osv I socialdemokratisk retorik blir det vi måste få bort arbetslösheten. Har det egentligen med frågan att göra. Så lyssnar man noga på Weiss så efterfrågar han högre bostadsbidrag. Fast han är vältalig och berömmer Göran Persson. Lyssna här: Weiss säger att politiker och experter skall sätta sig och diskutera. Problemet är att experterna (fastighetsbolag och byggbolag) leker politiker.
Arbetarrörelsens plan är att inte bara kontrollera den politiska makten utan även sträva efter den ekonomiska makten. Det fungerade när man hade socialism som politiskt mål. Men det händer något i ett samhälle där den politiska och ekonomiska makten landar i samma hand. Vi kan lätt kritisera diktaturer i andra länder men ser inte att vi bygger upp samma problematik.
Ayatola Komeini är någon de flesta känner avsky inför. Men problemet var inte bara brist på demokrati utan att den religiösa den politiska och den ekonomiska makten kom i en hand. Det är en katastrof för vilket land det än inträffar i. Under långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav har det utvecklats korporativistiska drag med samförstånd (och samma individer) mellan regering, fack näringsliv.
Att vi nu kan se socialdemokratins problematik handlar nog egentligen om att tillväxten stannar av. Ledarskapet klarar inte längre av ens de enklaste saker som att ge medborgarna en bostad. Då minskar medborgarnas vilja att rösta på socialdemokratin och politiken flyttas till arbetarrörelsens ekonomiska sfärer. Vi ser också en likformighet mellan socialdemokratin och t.ex. moderaternas politik. Det är inte så konstigt för tar man bort medborgarbehovet så ser de ekonomiska förutsättningarna lika ut. Driva bolag kan man egentligen inte göra på så många sätt.
Kanske skulle vi nu istället titta på varför de stora byggbolagen Peab, Skanska, Ncc, JM och Weidekke m.fl. inte klarar av att bygga till rimliga priser. Vi kanske skulle se över upphandlingar så små byggbolag kan bygga och kanske skall vi släppa in stora byggbolag från resten av Europa. Arbetarrörelsens fackliga rot kommer givetvis att göra motstånd men det är ett särintresse. Medborgarintresset är större.
Socialdemokratin har haft ansvar för Sverige och bostadsmarknaden sedan 40-talet. Så länge det fanns tillväxt kunde man flytta resurser från hyresgästerna till annat de behövde i samhället.
Sundström i Swedbank har varit en mästare i att flytta andras kapital till projekt som arbetarrörelsen velat genomföra. Privatiseringen av allmännyttan var nog det största misstag socialdemokratin gjort. Jag har många gånger ställt mig frågan hur man kunde formulera denna masterplan. De flesta socialdemokrater är nog besvikna på djupet och även med uppbådande av all lojalitet och med hjälp av hela landets konsulter och pr-byråer så är nog förtroendet för alltid ordentligt naggat i kanten.
Vad det blir istället har jag ingen aning om, kyrkan är borta som sammanhållande kraft och snart är troligen socialdemokratin borta som sammanhållande kraft. Arbetarrörelsen överlever nog i sin kamp för bättre villkor. Ungdomen kommer säkert att reda ut det här men det kommer att ta något årtionde.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar