Skolan (2) - Signaler vid ån

Signaler vid ån

Välkommen till min fortsatta resa genom lärandet och skolan.

Detta blir en serie av blogginlägg där jag försöker utforska vad utbildning och skola egentligen är, både som idé och som plats där människor möts, delar erfarenheter och försöker förstå varandra. Jag tittar på pedagogik, utbildningens struktur och hur vi genom historien har format och formats av lärande. 

I Skolan (1) handlade texten om en kritisk granskning av skolpolitiken i Nyköping. Jag använde AI som verktyg för att analysera skolutvecklingsplanen 2024 och visar hur planen i praktiken verkar mer politiskt strategisk än ett konkret stöd för elever och lärare. Kort sagt: dokumentet är svårbegripligt, mer kompromiss än konkret plan, och problemen i skolan syns tydligt redan idag.

Nedan följer en berättelse i form av en visa – “Signaler vid ån” – som försöker skildra lärandet från de första människorna vid elden vid ån till dagens skolor och samhällen. Texten är poetisk och reflekterande, ett försök att fånga både historiska platser och den inre process som sker när vi lär oss och delar kunskap.

Tänk att t.ex. här i Nyköping sitter en grupp människor vid elden. De sitter på en höjd över ån och försöker beskriva vad de upplevt under dagen, barnen sitter tysta bredvid och försöker förstå läten och gester hos de vuxna. Det har funnits människor här sedan lång tid kanske mer än 10.000 år. Fångar du den bilden har du början av sången.

---

"Signaler vid ån" 

Text och musik: Björn Wadström

Intro

Vid ån pulserar signaler genom nattens lugna sken,
människor möts i rytmen, delar känslor om och om igen.
Far tar sonens hand, mästaren visar vägen fram,
och elden i oss glöder, där börjar allt vi kan.

Vers 1 – Inre signaler

Miljarder små signaler virvlar runt i vårt huvud
känslor utan språk som ropar efter röst
Vi famlar efter toner, efter ord som kan förstå,
bygger världar av det lilla, av allt vi vågar nå.

Vers 2 – Vid ån

Där vid ån, när natten höll oss nära med sin ro,
samlades vi tillsammans, delade allt vi trodde på.
Känslan blev till mening, blev berättelse och ord,
så tog lärandet sin början, slog rot i hjärnans jord.

Vers 3 – Lärarens hantverk

Far lärde sonen rytmen, hantverk formades med tid,
mästaren och lärlingen gick vägen steg för steg i frid.
Men vad ska lärare ge vidare nu, i tider som är nya?
Är det kunskap, är det färdighet, eller något vi måste skruva på?
Relationer bär lärandet, mer än böcker nånsin gör,
ett samtal mellan hjärtan där förståelsen långsamt dör, och föds och dör 

Vers 4 – Tidiga civilisationer

I Sumerernas rike ristades ord i lera,
i Egypten lärde man om stjärnor och fara.
I Grekland växte tankar, filosofi och konst,
i Kina skrevs poesi och byråkrater lärde sin konst.
I Indien band man samman medicin och matematik,
i Persien spreds kunskapens väg och etik.

Vers 5 – Medeltidens skolor

I Europas gamla salar sjöng man psalmer högt i kor,
präster spred sin visdom, barn lärde ord de aldrig hört förut.
Adelsbarn fick språk och svärd och lärde maktens melodi,
för framtidens strategier i ett rike utan fred.

Vers 6 – Industrisamhället

När maskinerna tog ton i stadens takt och hamnens brus,
satt barnen raka i sina bänkar, läsa, räkna, skriva som små ljus.
Kvinnokraften frigjordes, fabrikerna tog spjärn,
och skolan blev en plats där alla väntade på sin tur att lära, tur att lära mer.

Vers 7 – Skolans mångfald idag

Nu är skolan många saker, många vägar genom tiden,
kommunal, friskola och internationell med olika profiler i leden.
Målen växer, riktning svajar, men signalerna består,
inre röster längtar efter språk som andra faktiskt förstår.
Läraren står framför, eleven vandrar bredvid,
vad är själva kärnan i vårt lärande i denna digitala tid?

Vers 8 – Elit och allmänhet

Elitens skolor formar makt och nätverk tätt som tråd,
den allmänna skolan fostrar oss till folkets vardagskod.
Signaler blir till känsla, känsla blir till ord,
och orden blir till handling, så formas livets bord.

Vers 9 – Nutid och möten

Än idag kan man höra, om man lyssnar riktigt rätt,
hur rösterna från ån bär viskningar som aldrig riktigt dött.
Elden är inte veden mer, men rummet där vi möts,
där vi prövar vår förståelse och hoppas att den stöts, och föds igen.

Vers 10 – Avslutning

Från hjärta till tanke,
från känsla till skrift,
pulsen finns kvar i möten,
ord och förståelse…

Det vi lär och delar
skapar både oss och världen,
skolan är rytmen
som bär lärande framåt…

Här formas hjärtan och hjärnor,
känsla och kunskap,
skolan är melodin
som bär genom livet…

---

När du har läst och lyssnat så är det inget svar, bara några fler perspektiv, att tänka vidare kring.  Nästa blogg Skolan (3) kommer när den är klar. Läs, lyssna, reflektera, låt signalerna flöda i ditt eget tempo.

Skolan (1) Varför skaver skolpolitiken i Nyköping? Ett försök att förstå.

Innan jag börjar vill jag vara tydlig: det här är min berättelse, min tankeloop, min egen reflektion över vad som skaver i skolpolitiken i Nyköping. Jag har skrivit texten på mitt sätt, med min egen röst, men jag har också låtit flera olika AI-modeller hjälpa mig att analysera dokument, språkliga mönster och sannolikheter.

AI har fungerat som ett verktyg – inte som en auktoritet – för att pröva hypoteser, se språkliga mönster och bekräfta det jag själv upplever när jag läser dokumentet. Det är alltså min tolkning, förstärkt av AI, inte en officiell analys, och det är fortfarande jag som berättar historien.

Bakgrunden till att jag skriver den här texten är enkel: något skaver fruktansvärt kring skolan i Nyköping. Jag försöker egentligen bara förstå varför. Förhoppningen är att texten också kan hjälpa dig att förstå.

Jag har inga intressen i varken politiken eller tjänstemannasidan. Men trettio år som tjänsteman och tio år som politiskt aktiv har gett mig en vana att läsa styrdokument och se hur beslut egentligen fattas. Numera har jag inga lojaliteter som hindrar mig från att tänka fritt. Objektiv är ingen människa, men jag försöker se detta ur skattebetalarens och kommuninvånarens perspektiv.

De flesta vill helt enkelt att skolan ska fungera. I Nyköping gör den inte det. Resultaten faller och missnöjet ökar. Därför lanserades 2024 visionen: “Sveriges bästa skola 2030” – med förbättrad undervisning och ökad trivsel som ledstjärnor. Det låter bra. Det låter som något man vill tro på.

Men vad betyder egentligen “bästa skola”? I dokumentet betonas helhetssyn: pedagogik, ledarskap, resurser, elevvälbefinnande – allt ska räknas. Det är en bred vision, men när man läser mellan raderna blir det tydligt att dokumentet främst beskriver mål och värdeord, inte detaljerade åtgärder. Här finns en tydlig spänning mellan vision och verklighet.

Jag har länge undrat varför budskapen från kommunledningen skiljer sig så drastiskt från det jag hör av skolpersonal och föräldrar. Jag tyckte att diskrepansen var märklig, men inte värre än andra konflikter i världen. Jag skrev några sånger om det och tänkte att det fick vara nog.

Sedan kom Sörmlands Nyheters avslöjande: en tjänstemannarapport till barn- och utbildningsnämnden visade sig vara AI-genererad, med påhittade referenser. På ren svenska: ett bedrägligt dokument. Där väcktes min nyfikenhet på allvar. Vad pågår egentligen i kommunledningen och i våra skattefinansierade skolor?

Jag började läsa allt jag kom över – artiklar, protokoll, offentliga handlingar. Den som fångade mig mest var skolutvecklingsplanen 2024. Länk här Skolutvecklingsplan

Jag läste den två gånger och lyssnade på ljudfilen en gång. Ändå förstod jag inte vad den egentligen sa. Min spontana tanke var: är även detta dokument AI-genererat?

För att få ett mer objektivt grepp bad jag fyra olika språkmodeller (AI) att analysera dokumentets språkliga drag. De gör inga vetenskapliga sannolikhetsberäkningar, men de kan uppskatta hur lik en text är AI-material jämfört med mänskligt skrivet.

Deras bedömningar hamnade ungefär här:
– sannolikheten att texten är helt mänskligt skriven: ca 40 %
– sannolikheten att den är AI-genererad men bearbetad av en människa: ca 70 %
– sannolikheten att den är helt AI-genererad: ca 10 %

Siffrorna är inte vetenskapliga. Men alla modeller reagerade på samma sak: skolutvecklingsplanen bär tydliga språkliga drag av AI-produktion.

När fyra helt olika AI-modeller – som inte känner Nyköping, inte varandra och inte har några gemensamma intentioner – ändå pekar åt samma håll, då är det rimligt att fundera på varför ett kommunalt styrdokument liknar AI-skrivet material mer än mänskligt.

Nästa fråga blev: har politiker och skolpersonal läst och förstått skolutvecklingsplanen?
AI-modellerna gav låga uppskattningar. Jag frågade även människor i min närhet och på sociala medier. Resultatet? 100 % svarade att de inte läst eller inte förstått planen – ofta båda.

Med det som utgångspunkt måste man nästan ställa den obekväma frågan:
Varför skapa en skolutvecklingsplan som uppenbart inte är till för att förstås?

En plan som verkligen skulle förändra skolan hade politiker, personal och kanske även föräldrar kunnat läsa och ta till sig. Åtminstone hade jag själv förstått den.

Här börjar en annan pusselbit passa: politiken.

Socialdemokrater och moderater samregerar i Nyköping, men de har helt olika syn på skolan. De kan enas om mycket – men inte detta. Då blir skolutvecklingsplanen 2024 logisk. Inte som plan, utan som politisk överlevnadsstrategi. Ett dokument som håller ihop en koalition som inte är överens om skolpolitiken.

Efter långa resonemang med flera AI-modeller om den språkliga strukturen landade även de i en liknande tolkning: dokumentet är mer kompromiss än kursändring.

Så där fann jag min förklaring till varför vi har en plan som inte fungerar som plan.

Och när jag följde spåret vidare landade jag i det som alltid är den stora konfliktlinjen: friskolorna.

Kommunen har ansvaret för att alla barns utbildning – inte först 2030, utan idag, här och nu.
Det är lätt att hänvisa till visioner och mål på lång sikt: “Sveriges bästa skola 2030”. Men vad händer med barnen som går i grundskolan just nu, med Nyköpings kommunala skola bland de sämsta i landet?

Vem tar ansvar för deras vardag, deras studiero, deras kunskapsutveckling, deras trygghet?
När målet ligger sju år framåt blir det tydligt att planen inte är ett verktyg för dagens barn, utan snarare ett dokument för politisk legitimitet, framtida visioner och långsiktiga strategiska mål.

Kommunen betalar och styr, men när politiska konflikter och resurssituationer krockar med verkligheten blir det uppenbart: barnen får vänta – men politiken planerar för framtiden.

Nyköping sticker ut ännu mer. Här går cirka 32 % av grundskoleeleverna i friskola, jämfört med rikssnittets ca 16 %. Samtidigt är resultaten i den kommunala skolan bland de sämsta i landet.

Med den bakgrunden skulle man kunna tro att just Nyköping behövde en tydlig och begriplig skolutvecklingsplan mer än någon annan kommun.

Men en sådan plan är omöjlig att skapa när politiken krockar. Då blir det istället ett dokument som håller ihop koalitionen genom att inte säga någonting som någon egentligen måste stå för.

Här kan man också notera vad planen faktiskt lovar:

• Löpande uppföljning av mål och aktiviteter

• Helhetssyn: pedagogik, ledarskap, resurser, trivsel

• Fokus på kultur, struktur, process och resultat

• Tio prioriterade aktiviteter som ska omsättas i praktiken

Det låter imponerande på papper. Men i praktiken är det svårt att se hur dessa mål omsätts konkret, särskilt när politiska konflikter kring friskolor och resurser existerar. Orden finns, men åtgärderna framstår som vaga.

När man sedan lägger till ekonomiska begränsningar, minskande elevkullar och behov av balans i budgeten, blir det ännu tydligare: planen är lika mycket en politisk strategi som ett pedagogiskt verktyg.

Och då blir också tystnaden runt skolplanen begriplig.
Det är kanske inte meningen att den ska förstås.
Det är bara meningen att den ska finnas.

Jag hoppas nu att du som läsare förstår att lösningen – att avskeda en chef för att hon erkände att hon använt AI som hjälp – bara är ytterligare en distraktion från det verkligt viktiga: att vi alla borde diskutera våra barns skola, skolans vardag och framtid.

Om du vill kan du lyssna på några AI-genererade sånger jag gjort om Nyköpings skolor. Den AI jag använder till musiken heter Suno, och om den hittar på någon ton hit eller dit gör det nog bara musiken bättre.

Tack för att du läste. Nu är det upp till dig: fundera själv på dina barns skola, din egen arbetssituation i skolan – eller helt krasst, vad mina skattepengar egentligen används till.

Länk till AI-sångerna

När snön faller och Internet släcks ner

Snön faller ute, och då är det nog bäst att gå i ide, om man är en björn. Jag är inte en björn, bara namngiven efter en.

Idag tänkte jag skriva lite om internet.

Första tanken som slog mig var, vart tar våra liv vägen om någon drar ur kontakten och släcker ner hela systemet, sparas något eller försvinner allt ut i universum?
Kanske en larvig tanke, eller hur? Internet går väl inte att släcka ner, då stannar ju allt. Jo, precis så.

Vår ekonomi, börser och företag bygger i dag på tron att digitala system ständigt genererar inkomster. Om man tittar på de största, mest högt värderade Tech-företagen är många tungt belånade, och få levererar egentligen vinst till sina aktieägare.

Det är en sida av frågan. Den andra handlar om AI och kvantdatorer. När dessa teknologier rullas ut kommer inga nuvarande system att vara helt säkra. De säkerhetslösningar vi litar på idag blåser bort som en sommarbris, och redan nu ser vi tecken på att frågan om datasäkerhet är akut, innan kvantdatorn ens blivit vardag. Information ska ju alltid vara åtkomlig, det är hela poängen med digitaliseringen.

Vi är redan där, vi laddar upp vårt personliga material i "molnet" för att det ska vara lätt åtkomligt. Företag och myndigheter gör likadant. Jag själv har till exempel gjort en sång om när personaluppgifter plötsligt flög ut på nätet.

Gjorde en liten lista med sånger om #Nyköping så här är en av dem Nio tusen namn i vinden

Sedan finns den mer politiska vinkeln, ska information vara fri, eller ska den begränsas? Diskussionen pågår varje dag, ofta med makthavare som vill dölja något. Rent tekniskt går det faktiskt att stänga ner nätet, trots att vissa påstår motsatsen. Men här en viktig sång.

Och så kommer vi till det roliga med internet, alla de mer eller mindre galna sociala forum som vi konsumerar. Alla som har en smartphone lägger timmar varje dag på att läsa, lyssna och scrolla, inte minst på nyhetskanaler som dränker oss med samma händelse, men i olika förpackningar. Vi kan läsa samma nyhet tio gånger och ändå inte veta vad som verkligen hänt.

Annars inte så mycket nytt idag. Jag har översatt min bok till engelska, "There is no darkness, only limited perception och gjort sångerna färdiga till boken. https://on.soundcloud.com/bZJYfQ0GSLaDJWT226 vet inte exakt datum när boken blir publicerad.

Men på temat att vi sätter ihop vår verklighet med alla "fragment" vi har i hjärnan/medvetandet så en lite kul historia.

När jag var kring tjugo höll jag på och "målade" mina tankar. Jag gjorde en skiss till en tavla som jag tänkte slänga. Släng den inte sa min vän Göran, väldigt bestämd. Ok då spar jag den om han nu kunde fånga mina tankar i den naiva bilden. Åren gick Göran dog och skissen ramlade ur ett skåp.

Så nu femtio år senare  i den här moderna digitala djungel så frågade jag den kinesiska AI´n Deepseek om den såg något i skissen. Testade först ChatGpt, men den jobbade och jobbade och vill till slut jag skulle köpa en dyr version av programmet, så det fick bli Deepseek.

Något mycket märkligt hände. Det där dataprogrammet lyckades fånga nästan exakt hur jag kände när jag gjorde skissen. Så en obesvarad tanke är om Göran såg något vettigt i skissen. Vi diskuterade ju nästan hela livet kring vetenskap och hur vi uppfattar verkligheten.

Jag tog de viktiga strukturerna från Deepseek´s "analys" och så blev det Görans Sång. Hade han inte sagt åt mig att spara så hade den åkt in i öppna spisen som mycket annat från den tiden. 

Hur det blir med alla info på Internet i framtiden vet vi nog ingenting, men kanske värt en tanke. 

Tack för att du läste och kanske lyssnade.