Skolan (2) - Signaler vid ån

Signaler vid ån

Välkommen till min fortsatta resa genom lärandet och skolan.

Detta blir en serie av blogginlägg där jag försöker utforska vad utbildning och skola egentligen är, både som idé och som plats där människor möts, delar erfarenheter och försöker förstå varandra. Jag tittar på pedagogik, utbildningens struktur och hur vi genom historien har format och formats av lärande. 

I Skolan (1) handlade texten om en kritisk granskning av skolpolitiken i Nyköping. Jag använde AI som verktyg för att analysera skolutvecklingsplanen 2024 och visar hur planen i praktiken verkar mer politiskt strategisk än ett konkret stöd för elever och lärare. Kort sagt: dokumentet är svårbegripligt, mer kompromiss än konkret plan, och problemen i skolan syns tydligt redan idag.

Nedan följer en berättelse i form av en visa – “Signaler vid ån” – som försöker skildra lärandet från de första människorna vid elden vid ån till dagens skolor och samhällen. Texten är poetisk och reflekterande, ett försök att fånga både historiska platser och den inre process som sker när vi lär oss och delar kunskap.

Tänk att t.ex. här i Nyköping sitter en grupp människor vid elden. De sitter på en höjd över ån och försöker beskriva vad de upplevt under dagen, barnen sitter tysta bredvid och försöker förstå läten och gester hos de vuxna. Det har funnits människor här sedan lång tid kanske mer än 10.000 år. Fångar du den bilden har du början av sången.

---

"Signaler vid ån" 

Text och musik: Björn Wadström

Intro

Vid ån pulserar signaler genom nattens lugna sken,
människor möts i rytmen, delar känslor om och om igen.
Far tar sonens hand, mästaren visar vägen fram,
och elden i oss glöder, där börjar allt vi kan.

Vers 1 – Inre signaler

Miljarder små signaler virvlar runt i vårt huvud
känslor utan språk som ropar efter röst
Vi famlar efter toner, efter ord som kan förstå,
bygger världar av det lilla, av allt vi vågar nå.

Vers 2 – Vid ån

Där vid ån, när natten höll oss nära med sin ro,
samlades vi tillsammans, delade allt vi trodde på.
Känslan blev till mening, blev berättelse och ord,
så tog lärandet sin början, slog rot i hjärnans jord.

Vers 3 – Lärarens hantverk

Far lärde sonen rytmen, hantverk formades med tid,
mästaren och lärlingen gick vägen steg för steg i frid.
Men vad ska lärare ge vidare nu, i tider som är nya?
Är det kunskap, är det färdighet, eller något vi måste skruva på?
Relationer bär lärandet, mer än böcker nånsin gör,
ett samtal mellan hjärtan där förståelsen långsamt dör, och föds och dör 

Vers 4 – Tidiga civilisationer

I Sumerernas rike ristades ord i lera,
i Egypten lärde man om stjärnor och fara.
I Grekland växte tankar, filosofi och konst,
i Kina skrevs poesi och byråkrater lärde sin konst.
I Indien band man samman medicin och matematik,
i Persien spreds kunskapens väg och etik.

Vers 5 – Medeltidens skolor

I Europas gamla salar sjöng man psalmer högt i kor,
präster spred sin visdom, barn lärde ord de aldrig hört förut.
Adelsbarn fick språk och svärd och lärde maktens melodi,
för framtidens strategier i ett rike utan fred.

Vers 6 – Industrisamhället

När maskinerna tog ton i stadens takt och hamnens brus,
satt barnen raka i sina bänkar, läsa, räkna, skriva som små ljus.
Kvinnokraften frigjordes, fabrikerna tog spjärn,
och skolan blev en plats där alla väntade på sin tur att lära, tur att lära mer.

Vers 7 – Skolans mångfald idag

Nu är skolan många saker, många vägar genom tiden,
kommunal, friskola och internationell med olika profiler i leden.
Målen växer, riktning svajar, men signalerna består,
inre röster längtar efter språk som andra faktiskt förstår.
Läraren står framför, eleven vandrar bredvid,
vad är själva kärnan i vårt lärande i denna digitala tid?

Vers 8 – Elit och allmänhet

Elitens skolor formar makt och nätverk tätt som tråd,
den allmänna skolan fostrar oss till folkets vardagskod.
Signaler blir till känsla, känsla blir till ord,
och orden blir till handling, så formas livets bord.

Vers 9 – Nutid och möten

Än idag kan man höra, om man lyssnar riktigt rätt,
hur rösterna från ån bär viskningar som aldrig riktigt dött.
Elden är inte veden mer, men rummet där vi möts,
där vi prövar vår förståelse och hoppas att den stöts, och föds igen.

Vers 10 – Avslutning

Från hjärta till tanke,
från känsla till skrift,
pulsen finns kvar i möten,
ord och förståelse…

Det vi lär och delar
skapar både oss och världen,
skolan är rytmen
som bär lärande framåt…

Här formas hjärtan och hjärnor,
känsla och kunskap,
skolan är melodin
som bär genom livet…

---

När du har läst och lyssnat så är det inget svar, bara några fler perspektiv, att tänka vidare kring.  Nästa blogg Skolan (3) kommer när den är klar. Läs, lyssna, reflektera, låt signalerna flöda i ditt eget tempo.

Skolan (1) Varför skaver skolpolitiken i Nyköping? Ett försök att förstå.

Innan jag börjar vill jag vara tydlig: det här är min berättelse, min tankeloop, min egen reflektion över vad som skaver i skolpolitiken i Nyköping. Jag har skrivit texten på mitt sätt, med min egen röst, men jag har också låtit flera olika AI-modeller hjälpa mig att analysera dokument, språkliga mönster och sannolikheter.

AI har fungerat som ett verktyg – inte som en auktoritet – för att pröva hypoteser, se språkliga mönster och bekräfta det jag själv upplever när jag läser dokumentet. Det är alltså min tolkning, förstärkt av AI, inte en officiell analys, och det är fortfarande jag som berättar historien.

Bakgrunden till att jag skriver den här texten är enkel: något skaver fruktansvärt kring skolan i Nyköping. Jag försöker egentligen bara förstå varför. Förhoppningen är att texten också kan hjälpa dig att förstå.

Jag har inga intressen i varken politiken eller tjänstemannasidan. Men trettio år som tjänsteman och tio år som politiskt aktiv har gett mig en vana att läsa styrdokument och se hur beslut egentligen fattas. Numera har jag inga lojaliteter som hindrar mig från att tänka fritt. Objektiv är ingen människa, men jag försöker se detta ur skattebetalarens och kommuninvånarens perspektiv.

De flesta vill helt enkelt att skolan ska fungera. I Nyköping gör den inte det. Resultaten faller och missnöjet ökar. Därför lanserades 2024 visionen: “Sveriges bästa skola 2030” – med förbättrad undervisning och ökad trivsel som ledstjärnor. Det låter bra. Det låter som något man vill tro på.

Men vad betyder egentligen “bästa skola”? I dokumentet betonas helhetssyn: pedagogik, ledarskap, resurser, elevvälbefinnande – allt ska räknas. Det är en bred vision, men när man läser mellan raderna blir det tydligt att dokumentet främst beskriver mål och värdeord, inte detaljerade åtgärder. Här finns en tydlig spänning mellan vision och verklighet.

Jag har länge undrat varför budskapen från kommunledningen skiljer sig så drastiskt från det jag hör av skolpersonal och föräldrar. Jag tyckte att diskrepansen var märklig, men inte värre än andra konflikter i världen. Jag skrev några sånger om det och tänkte att det fick vara nog.

Sedan kom Sörmlands Nyheters avslöjande: en tjänstemannarapport till barn- och utbildningsnämnden visade sig vara AI-genererad, med påhittade referenser. På ren svenska: ett bedrägligt dokument. Där väcktes min nyfikenhet på allvar. Vad pågår egentligen i kommunledningen och i våra skattefinansierade skolor?

Jag började läsa allt jag kom över – artiklar, protokoll, offentliga handlingar. Den som fångade mig mest var skolutvecklingsplanen 2024. Länk här Skolutvecklingsplan

Jag läste den två gånger och lyssnade på ljudfilen en gång. Ändå förstod jag inte vad den egentligen sa. Min spontana tanke var: är även detta dokument AI-genererat?

För att få ett mer objektivt grepp bad jag fyra olika språkmodeller (AI) att analysera dokumentets språkliga drag. De gör inga vetenskapliga sannolikhetsberäkningar, men de kan uppskatta hur lik en text är AI-material jämfört med mänskligt skrivet.

Deras bedömningar hamnade ungefär här:
– sannolikheten att texten är helt mänskligt skriven: ca 40 %
– sannolikheten att den är AI-genererad men bearbetad av en människa: ca 70 %
– sannolikheten att den är helt AI-genererad: ca 10 %

Siffrorna är inte vetenskapliga. Men alla modeller reagerade på samma sak: skolutvecklingsplanen bär tydliga språkliga drag av AI-produktion.

När fyra helt olika AI-modeller – som inte känner Nyköping, inte varandra och inte har några gemensamma intentioner – ändå pekar åt samma håll, då är det rimligt att fundera på varför ett kommunalt styrdokument liknar AI-skrivet material mer än mänskligt.

Nästa fråga blev: har politiker och skolpersonal läst och förstått skolutvecklingsplanen?
AI-modellerna gav låga uppskattningar. Jag frågade även människor i min närhet och på sociala medier. Resultatet? 100 % svarade att de inte läst eller inte förstått planen – ofta båda.

Med det som utgångspunkt måste man nästan ställa den obekväma frågan:
Varför skapa en skolutvecklingsplan som uppenbart inte är till för att förstås?

En plan som verkligen skulle förändra skolan hade politiker, personal och kanske även föräldrar kunnat läsa och ta till sig. Åtminstone hade jag själv förstått den.

Här börjar en annan pusselbit passa: politiken.

Socialdemokrater och moderater samregerar i Nyköping, men de har helt olika syn på skolan. De kan enas om mycket – men inte detta. Då blir skolutvecklingsplanen 2024 logisk. Inte som plan, utan som politisk överlevnadsstrategi. Ett dokument som håller ihop en koalition som inte är överens om skolpolitiken.

Efter långa resonemang med flera AI-modeller om den språkliga strukturen landade även de i en liknande tolkning: dokumentet är mer kompromiss än kursändring.

Så där fann jag min förklaring till varför vi har en plan som inte fungerar som plan.

Och när jag följde spåret vidare landade jag i det som alltid är den stora konfliktlinjen: friskolorna.

Kommunen har ansvaret för att alla barns utbildning – inte först 2030, utan idag, här och nu.
Det är lätt att hänvisa till visioner och mål på lång sikt: “Sveriges bästa skola 2030”. Men vad händer med barnen som går i grundskolan just nu, med Nyköpings kommunala skola bland de sämsta i landet?

Vem tar ansvar för deras vardag, deras studiero, deras kunskapsutveckling, deras trygghet?
När målet ligger sju år framåt blir det tydligt att planen inte är ett verktyg för dagens barn, utan snarare ett dokument för politisk legitimitet, framtida visioner och långsiktiga strategiska mål.

Kommunen betalar och styr, men när politiska konflikter och resurssituationer krockar med verkligheten blir det uppenbart: barnen får vänta – men politiken planerar för framtiden.

Nyköping sticker ut ännu mer. Här går cirka 32 % av grundskoleeleverna i friskola, jämfört med rikssnittets ca 16 %. Samtidigt är resultaten i den kommunala skolan bland de sämsta i landet.

Med den bakgrunden skulle man kunna tro att just Nyköping behövde en tydlig och begriplig skolutvecklingsplan mer än någon annan kommun.

Men en sådan plan är omöjlig att skapa när politiken krockar. Då blir det istället ett dokument som håller ihop koalitionen genom att inte säga någonting som någon egentligen måste stå för.

Här kan man också notera vad planen faktiskt lovar:

• Löpande uppföljning av mål och aktiviteter

• Helhetssyn: pedagogik, ledarskap, resurser, trivsel

• Fokus på kultur, struktur, process och resultat

• Tio prioriterade aktiviteter som ska omsättas i praktiken

Det låter imponerande på papper. Men i praktiken är det svårt att se hur dessa mål omsätts konkret, särskilt när politiska konflikter kring friskolor och resurser existerar. Orden finns, men åtgärderna framstår som vaga.

När man sedan lägger till ekonomiska begränsningar, minskande elevkullar och behov av balans i budgeten, blir det ännu tydligare: planen är lika mycket en politisk strategi som ett pedagogiskt verktyg.

Och då blir också tystnaden runt skolplanen begriplig.
Det är kanske inte meningen att den ska förstås.
Det är bara meningen att den ska finnas.

Jag hoppas nu att du som läsare förstår att lösningen – att avskeda en chef för att hon erkände att hon använt AI som hjälp – bara är ytterligare en distraktion från det verkligt viktiga: att vi alla borde diskutera våra barns skola, skolans vardag och framtid.

Om du vill kan du lyssna på några AI-genererade sånger jag gjort om Nyköpings skolor. Den AI jag använder till musiken heter Suno, och om den hittar på någon ton hit eller dit gör det nog bara musiken bättre.

Tack för att du läste. Nu är det upp till dig: fundera själv på dina barns skola, din egen arbetssituation i skolan – eller helt krasst, vad mina skattepengar egentligen används till.

Länk till AI-sångerna

När snön faller och Internet släcks ner

Snön faller ute, och då är det nog bäst att gå i ide, om man är en björn. Jag är inte en björn, bara namngiven efter en.

Idag tänkte jag skriva lite om internet.

Första tanken som slog mig var, vart tar våra liv vägen om någon drar ur kontakten och släcker ner hela systemet, sparas något eller försvinner allt ut i universum?
Kanske en larvig tanke, eller hur? Internet går väl inte att släcka ner, då stannar ju allt. Jo, precis så.

Vår ekonomi, börser och företag bygger i dag på tron att digitala system ständigt genererar inkomster. Om man tittar på de största, mest högt värderade Tech-företagen är många tungt belånade, och få levererar egentligen vinst till sina aktieägare.

Det är en sida av frågan. Den andra handlar om AI och kvantdatorer. När dessa teknologier rullas ut kommer inga nuvarande system att vara helt säkra. De säkerhetslösningar vi litar på idag blåser bort som en sommarbris, och redan nu ser vi tecken på att frågan om datasäkerhet är akut, innan kvantdatorn ens blivit vardag. Information ska ju alltid vara åtkomlig, det är hela poängen med digitaliseringen.

Vi är redan där, vi laddar upp vårt personliga material i "molnet" för att det ska vara lätt åtkomligt. Företag och myndigheter gör likadant. Jag själv har till exempel gjort en sång om när personaluppgifter plötsligt flög ut på nätet.

Gjorde en liten lista med sånger om #Nyköping så här är en av dem Nio tusen namn i vinden

Sedan finns den mer politiska vinkeln, ska information vara fri, eller ska den begränsas? Diskussionen pågår varje dag, ofta med makthavare som vill dölja något. Rent tekniskt går det faktiskt att stänga ner nätet, trots att vissa påstår motsatsen. Men här en viktig sång.

Och så kommer vi till det roliga med internet, alla de mer eller mindre galna sociala forum som vi konsumerar. Alla som har en smartphone lägger timmar varje dag på att läsa, lyssna och scrolla, inte minst på nyhetskanaler som dränker oss med samma händelse, men i olika förpackningar. Vi kan läsa samma nyhet tio gånger och ändå inte veta vad som verkligen hänt.

Annars inte så mycket nytt idag. Jag har översatt min bok till engelska, "There is no darkness, only limited perception och gjort sångerna färdiga till boken. https://on.soundcloud.com/bZJYfQ0GSLaDJWT226 vet inte exakt datum när boken blir publicerad.

Men på temat att vi sätter ihop vår verklighet med alla "fragment" vi har i hjärnan/medvetandet så en lite kul historia.

När jag var kring tjugo höll jag på och "målade" mina tankar. Jag gjorde en skiss till en tavla som jag tänkte slänga. Släng den inte sa min vän Göran, väldigt bestämd. Ok då spar jag den om han nu kunde fånga mina tankar i den naiva bilden. Åren gick Göran dog och skissen ramlade ur ett skåp.

Så nu femtio år senare  i den här moderna digitala djungel så frågade jag den kinesiska AI´n Deepseek om den såg något i skissen. Testade först ChatGpt, men den jobbade och jobbade och vill till slut jag skulle köpa en dyr version av programmet, så det fick bli Deepseek.

Något mycket märkligt hände. Det där dataprogrammet lyckades fånga nästan exakt hur jag kände när jag gjorde skissen. Så en obesvarad tanke är om Göran såg något vettigt i skissen. Vi diskuterade ju nästan hela livet kring vetenskap och hur vi uppfattar verkligheten.

Jag tog de viktiga strukturerna från Deepseek´s "analys" och så blev det Görans Sång. Hade han inte sagt åt mig att spara så hade den åkt in i öppna spisen som mycket annat från den tiden. 

Hur det blir med alla info på Internet i framtiden vet vi nog ingenting, men kanske värt en tanke. 

Tack för att du läste och kanske lyssnade.

Skriv om det du gillar

Rubriken idag blir skriv om det du gillar.

Visst har vi vår hjärna/medvetande fullt av elände och saker vi inte gillar. Mycket går att filtrera bort, men Gaza och det som sker där går inte att blunda för.

Hela den minst sagt snurriga ledningen i USA håller på med är svårt att få bort från näthinnan. Inte bara för det är en predikan om hat och egoism utan för att media skriver konstant om varje fis som kommer ur Vita Huset. Sedan påverkar det ju oss såklart vad gubbar som Trump, Putin och Xi framför på scenen.

Mycket gubbar är det i politiken.

Om vi nu försöker tänka vad vi själva vill ha för värld och inte alltid ställer våra tankar i relation till det andra gör. Vad blir det då.

För mig handlar det om friheten att formulera mig: Bloggen heter ju som underrubrik: Yttrandefrihet..frihet..ja just fri

Jag skriver också i olika former, tex bok, men även texter i olika sammanhang. Just musiktexter tycker jag är extra kul. 

Ja sedan önskar jag att alla barn på den här planeten får tillgång till en utbildning. En skola som lär ut vetenskap men även konst. 

En sjukvård för alla människor på planeten, så ingen dör för tidigt. Kopplat till det är givetvis ren luft, friskt vatten och näring. Dvs alla de livsförutsättningar en människa behöver.

Nu är ju inte människan den enda varelsen/djuret på den här planeten och jag önskar att insikten kommer till alla om hur skör våra livsförutsättningar är. Att vi inser att inte bara människan behöver leva. För den som är helt ego, tänk då att du består av 30 biljoner celler. Sedan lever det ca 30 biljoner micro organismer i och på din kropp.

Om vi vill kan vi samla mycket av detta i begreppet miljö. 

Fred är viktigt, att inte några med våld kan hota och plundra andra.

Just det där att alla människor har ett lika värde borde vara självklart, men idag får det väl läggas i listan över vad jag önskar.

Ok inte så lätt i den medievärld vi lever i att hålla skallen frisk från galenskap och olika figurers medieloopar. Du vet: slänga ur sig något provocerande, hatfullt skit..sedan titta på när media och du och jag fastnar på kroken...slutligen något fånigt uttalande typ jag menade inte så..Men idioten syntes ju i media och blir populär, många visningar. När tokigheter far ikring gör jag visor. Dels för att få ut det ur hjärnan/medvetandet men ibland för att ge en annan bild. Min bild.

Du hittar säkert sånger och liknande om du bara googlar på mitt namn. Nu bor och lever jag ju i #Nyköping så det är från den platsen på Jorden mitt perspektiv är. Men jag har försökt samla ihop en lista över några visor jag gjort. Be We heter den listan på Suno. Finns fler listor men den här försöker jag hålla lite aktuell med visor jag gillar. Gjorde ett nytt PoD avsnitt kring disco du hittar länken här på sidan.

Ja det var dagens ord och du lev livet leende

#Sämstaregeringennågonsin

 #Sämstaregeringennågonsin

Ja vad skall man säga om politiken i Sverige och i övriga världen?

Vet inte så jag gör lite sånger istället, Har börjat samla svenska sånger om samhället du kan gå dit och lyssna om du vill. Listan ändras framöver just nu är det bara åtta sånger, men bör väl bli typ femtio vartefter jag hinner skriva dem. https://suno.com/playlist

Ja annars händer inte så mycket, håller på och knåpar med en ny bok, om jag nu orkar skriva färdigt den. En Sci-fi roman eller vad det nu är. Vi får se vad det blir.. Det är rätt kul att skriva men en bok tar skapligt med energi. 

Dikter tycker jag också är lite intressant få ord som säger mycket.

Har nog snart ett nytt pod-avsnitt klart också, handlar om discotiden.

Ja det var nog det jag hade idag. 

Och du lev livet leende

September 2025

Snart september igen

Dagar och månader susar förbi. Tid är något märkligt, ibland tänker jag: finns tid?

När jag publicerade min bok var det en mäktig känsla att hålla i och läsa mina egna ord. Även att se boken på internet hos olika säljare.

Jag trodde det var punkt på en femtioåring resa. Jag kände mig väldigt nöjd och lycklig att jag kunnat formulera det jag ville säga.

Efter några månaders tystnad börjar jag nu få berättelser av läsare. Det hade jag inte ens tänkt på. Det är som ett stort ogripbart väsen sänder ett svar.

Jag hade nog tänkt att boken var som en fågel som flög iväg på en för mig okänd resa.

Något nästan alla säger är det var en ovanlig bok, jag har aldrig läst något liknande. Sedan massor av olika personliga känslor och tankar den väckt. Jag förstår att boken väcker tankar men det ovanliga har jag svårt förstå. Alla böcker har ju sin berättelse som är ovanlig.

Men kanske är det formen att göra en enkel komprimerad berättelse av komplex teori och kombinationen med musik.

För mig som bara har sorgliga minnen av att få tillbaka uppsatser i skolan, fullklottrade med lärarens rödpenna är det en overklig känsla.

Jag vet inte riktigt hur jag skall hantera upplevelserna från andra människor. Kanske är det ändå som jag tänkte, en bok är som en fågel som flyger fri dit den vill.

Lite mönster ser jag ändå i reaktionerna får mig ändå att fundera på hur olika människor läser och tar till sig ord olika, kanske p.g.a. formen. Så just nu sitter jag och provar att skriva en roman. Det verkar bli en verklighetsbaserad sci-fi roman...vad nu det är. Ja det där med olika genre, det verkar vara som musikstil i bokens värld. Men om jag överlever en stund till så kommer det nog två böcker : "There is no darkness, only limited perception". En översättning av min bok och en roman med lite olika arbetsnamn "Qx-57 och kvantdemokratin" är det jag har just nu. Har skrivit typ 300 sidor och håller på och redigerar texten, men det kan lika gärna betyda delete och börja om, jag vet inte än. Musik är ju viktig för mig och till översättningen är 1 klar till Qx-57 håller jag på och funderar.

Ja det händer ju massor i Världen utanför mitt skrivbord. Det mesta är mest galenskap känns det som. Barn som dödas i andra länder, barn som inte får skolundervisning i Sverige. Ja du följer väl nyheterna själv och känner samma oro som jag kring vart vi är på väg.

Men här kan du höra på min senaste sång på SoundCloud, en av sångerna till min bok på engelska. https://on.soundcloud.com/A7k7cOwDI9oSOKCOm9

Vad är Kultur?

Vad är kultur, och varför pratar vi om kulturkrig?

En fråga som är ständigt aktuell, men som ofta känns lite svår att greppa, är:
Vad är egentligen kultur?
Kultur är det gemensamma tankesätt och beteendemönster som formar en grupp människor, till exempel språk, religion, traditioner, seder, konst, musik, mat och kläder. Det handlar alltså både om hur vi lever våra liv och vad vi värdesätter.
Svensk kultur kännetecknas ofta av sådant som fika, allemansrätt, lagom, midsommar, konsensuskultur och Jantelagen.

Kultur, inte bara yta, utan tanke

När vi pratar om kultur tänker många först på det yttre: musik, dans, kläder, mat, traditioner. Men kultur är minst lika mycket inre tanke, alltså hur vi tolkar världen omkring oss.

Det är kulturen som lär oss vad som är normalt, vad som är vackert eller fult, vad som är rätt eller fel. Våra tankemönster, hur vi tänker om kön, klass, makt, språk och religion, är starkt formade av den kultur vi växer upp i. På så sätt blir kultur ett mentalt filter som styr våra åsikter, reaktioner och fördomar.

Det är därför kulturfrågor ofta väcker så starka känslor, de utmanar våra grundläggande föreställningar om hur världen ska vara. När någon ifrågasätter ett kulturellt ideal ifrågasätter de också våra tankar om identitet, moral och verklighet.

Vetenskap och kultur, två sidor av hur vi förstår världen

Vetenskap och kultur uppfattas ibland som skilda världar, den ena logisk och mätbar, den andra kreativ och tolkande. Men i själva verket är de djupt sammanflätade.

Vetenskap bygger på kulturella värderingar, idéer om sanning, objektivitet, nyfikenhet och kritiskt tänkande. Dessa värden har inte uppstått i ett vakuum, de har formats i specifika kulturella sammanhang. Till exempel växte den moderna vetenskapen fram ur den europeiska upplysningstraditionen där förnuft och fri forskning lyftes fram som alternativ till dogm och auktoritet.

Samtidigt påverkar kulturen hur vetenskap används och tolkas. Vad vi väljer att forska om, hur resultaten tolkas och vilka forskningsfält som får pengar, allt detta påverkas av tidens kulturella normer och politiska klimat.

När kulturkrig uppstår hamnar vetenskapen ofta i skottlinjen. Vissa ifrågasätter klimatforskning, genusvetenskap, vaccin eller evolutionsteori, inte alltid utifrån fakta utan för att resultaten krockar med en världsbild eller ideologi.

Kultur i förändring, en personlig reflektion

Det här är frågor man kan bära med sig in i vardagen, i debatter och i det man ser och hör. Själv började jag fundera djupare på begreppet kultur när jag skrev en bok och började skapa musik. Det var då jag för första gången stötte på något jag inte hade väntat mig, skråväsendets kvarlevor i Sverige.

Plötsligt dök det upp frågor som: Vad räknas som en författare? Vad innebär upphovsrätt, och vem har rätt att skapa? Jag insåg att mycket av kulturlivet fortfarande präglas av äldre strukturer vars syfte varit att skydda yrkesutövarna och säkra deras försörjning. Det finns förståelse för det, men det är också fascinerande hur dessa strukturer ibland verkar ignorera att världen förändras.

Kultur är inte statisk. Den förändras med varje tid och varje teknisk utveckling. Det är också därför det är så viktigt att historien inte skrivs om av politiska syften, utan bevaras som ett minne, inte som en gräns.

Jag återkommer ofta till begreppet kulturarbetare, även om det i sig är svårt att ringa in. Ta till exempel en glasblåsare, det krävs både en inre känsla för uttryck och en gedigen hantverkskunskap. Hantverket är i sig en del av kulturen, en bro mellan kropp och tanke, tradition och nyskapande.

Detsamma gäller någon som formar i lera eller målar en tavla. Men idag sker en teknisk utveckling som på många håll gör det traditionella hantverket mindre nödvändigt. Man behöver inte längre spela ett instrument för att skapa musik. Orden har också tagit nya vägar, från muntligt berättande till pergamentrullar, boktryckarkonst och nu digital massproduktion.

Jag har inga färdiga svar, men det är tydligt att kulturskapandet idag öppnas upp för många fler människor, utanför de etablerade skråna och strukturerna. Det gör också att vi ser en sorts "blodig kamp" mellan det gamla och det nya, där företag och organisationer som tidigare haft sin trygghet i ett slutet kultursystem nu upplever sig hotade.

För mig handlar kulturarbete i grunden om att formulera en inre känsla, och att kunna sätta ord, ton eller bild på den. Det handlar om kommunikation, om mångfald och om att dela det mänskliga.

Och visst, jag har inte ens nämnt dans eller teater här. Det är kulturformer där jag själv bara är en publik. Men även som publik är man en del av kulturen. För kultur är inget man står utanför, det är något vi alla deltar i, varje dag.

Avslutning

Slutligen vill jag nämna min bok, ett försök till en ny förståelse och förklaring av medvetandet, och den musik jag skapat som en förlängning av bokens idéer. Det är både ett inlägg i en vetenskaplig diskussion, och ett konstnärligt verk som står på egna ben.

Det var mina tankar om kultur för den här gången. Jag återkommer säkert till ämnet, det går ju knappast att undvika när man väl har börjat fundera.

Tack för att du läste. Jag hoppas att texten väckte några känslor eller tankar, kanske till och med båda.