Ibland klickar det.

Rubriken handlar inte om att något inte fungerar utan mer som vår Kung sa när han träffade blivande drottningen. Det sa bara klick och det har klickat sedan dess.

Du har säkert upplevt att det säger klick. Skall jag göra en utflykt i musikens värld så sa det bara klick när några konstiga toner och röster nådde mina öron. The Rolling Stones och det sa bara klick och det var Keith Richards som nådde fram i en kontext som är svår att beskriva.
Det var en kakafoni av influenser som bara flöt samman till något helt nytt underbart. Charlie höll takten och Mick försökte vara orkesterledaren och så Keith. Jag tror han beskrev sig själv bäst vid en spelning så här. Underbart att vara här jag trivs överallt. De här sången skulle jag kunna använda för att berätta mer privata klick. Men njut av spänningen mellan Mick & Keith i en skön låt.

Nu var det inte Rolling Stones som det här blogginlägget skulle handla om utan 

"Ibland klickar det". 

Jag själv ägnar mig ofta åt att försöka förstå och berätta sammanhang från olika samhällsföreteelser. Det har blivit mycket om politiker, framförallt socialdemokratiska politiker. Just korporativismen som socialdemokraterna med stor emfas trumpetar ut som något fint och som de försöker kalla den svenska modellen. Det är en evig källa till att beskriva det jag kallar korruption. 

Nu kommer poängen i det här inlägget. När jag tänker och skriver försöker jag se saker i ett annat perspektiv än det som serverats. 

Då när jag lyssnade på You Tube och Stones råkade jag klicka på "One Hit Wonder" och ToddinThe Shadow.  Helt galet och helt underbart.

För att du skall förstå så tar jag ett svenskt exempel. Här tar han Björn Skifs eller Blue Swede och snurrar runt med "Hokked on a feeling". Första Svenska låten 1:a på USA:listan. Lyckas Toddin få dig att reflektera lite på din tidigare bild lite genom att snurra runt lite?  För mig sa det bara klick.

Fonder från löntagarfonder till #fondgate

Det jag beskriver är att det finns en ide i arbetarrörelsen att ta ekonomisk kontroll och skaffa sig även den ekonomiska makten. Mot detta kan man ställa att om man har den politiska och lagstiftningsmakten kan den ekonomiska makten regleras i en demokratisk maktbalans. Att den politiska makten och den ekonomiska makten hamnar i samma hand leder oundvikligen till korruption. Drömmen om den altruistiske ledaren är det nog ingen som tror på.

Några personer i arbetarrörelsen kom på en plan där de bildar ett fastighetsbolag.  Genom att privatisera ”sina” kommunala fastigheter främst i allmänyttan och övriga kommunala fastigheter hittade arbetarrörelsen ett kapital. Endast arbetarrörelsen skulle kunna skapa ett fastighetsbolag genom privatisering utan debatt och insyn. Till bilden hör att de borgerliga försökte komma åt kapitalet tidigare men då genom att ombilda hyresrätter till bostadsrättsföreningar. Den vägen var stängd för socialdemokratin. Så politiskt var arbetarrörelsen överens med moderaterna om att plocka ut kapitalet ur kommunernas fastighetsbolag. Metoderna var lite olika i övrigt var man överens. Det låter som en galen konspirationsteori men tyvärr är den helt sann och den håller på och havererar med rätt stora konsekvenser för medborgarna, dvs dig och mig.

Vi går tillbaka till debatten om löntagarfonder för att få perspektiv. För dig som är för ung för att minnas den striden som handlade om att LO ville beröva kapitalägarna deras makt genom att ta över ägandet av företagen. Läs en snabb enkel  intro här på wiki   

Gör vi en mer förenklad beskrivning så var egentligen inte socialdemokratiska partiet så förtjust i LO-förslaget det blev Kjell Olof Feldt som fick leda diskussionerna med näringslivet för att hitta en kompromiss. När det blev borgerlig valseger på 90-talet började löntagarfonderna avvecklas. Slutligen hamnade kapitalet i AP-fonderna.

I det perspektivet skall vi se den maktsamling som skett av socialdemokrater kring Anders Sundströms Swedbank och AP-fonder. Kjell-Olof Feldts ordförandeskap i Tredje AP-fonden och AMF är viktigt i sammanhanget. I Swedbanks ägarkrets hittar vi stora försäkringsjättar som Folksam och Alecta som också förvaltar våra pensionsmedel. Ordförande i Alecta heter Erik Åsbrink bara för att illustrera socialdemokratins intresse för pensionsfonder och Swedbank i synnerhet. Det finns ganska många personer i den här processen både i styrelser och företagsledningar men jag återkommer till de "tjänstemännen" varefter de presenteras eller hoppar fallskärm i media.

Åter till temat fondgate. De borgerliga försökte återta kontrollen över AP-fonderna genom att minska antalet och införa en gemensam styrning men förlorade makten i valet. Så i det skenet skall vi se Rikshem och maktkampen inom Swedbank. Tidigare finansmarknadsminister Peter Norrman (m) kan mycket väl ta över ordförandeskapet från Anders Sundström (s). Nu är det inte en kamp mellan onda och goda utan i grunden är man överens. Helt klart ser han vad fjärde AP-fonden håller på med. Nivån i kritiken rör sig aldrig om strukturella utan det blir förtroendefrågor. Maktkamp är ett bra ord.

Nu handlar mitt skrivande om Rikshem och det började 2012 när jag helt plötsligt stod inför att socialdemokratin bytte fot och ville privatisera allmänyttan.  Jag yttrade mig en hel del. Om du inte läst det redan så t.ex. här.  Jag började leta efter ett svar på vad som egentligen hänt. Nu 3-4 år senare  börjar jag kunna beskriva svaret i den här formen. Jag kan samtidigt passa på och tacka alla tålmodiga journalister som bombarderats med mina frågeställningar.

Ekonomiskt och förvaltningsmässigt är Rikshem en katastrof för kommuner och hyresgäster. Att ”herrarna” som skrapats ihop från Akelius och socialdemokratins högerflygel fått hållas och hyllas har sin grund i kapitalförvaltning och kapitalackumulation. Att förstärka fonderna och även Swedbank med inkomster är i sig inget konstigt. Det ingår i deras roll som fond och bank men om marknaden helt sätts ur spel får vi stora problem.

I exemplet Rikshem har vi sett allt från skatteplanering, brott mot kommunallagen, sekretessbelagda affärer mellan socialdemokrater, mutor, skattebrott, en ovarsamhet med andras pengar, egenintressen som går före,  Listan kan göras hur lång som helst och mängder av människor har farit illa. Självklart får ”herrarna” sina miljoner för gott utfört arbete. Egentligen skulle de skaka galler och bli skadeståndsskyldiga men så fungerar inte lagstiftning och ekonomi i Sverige.

Jag vet inte vad som retat upp mig mest. Jag tror det är att vanliga friska politiker och tjänstemän har tvingats ljuga och förminskat sig själva till oigenkännlighet. För min egen del har jag fått en helt ny insyn och bild av ”arbetarrörelsen”. Jag har självklart mött många människor i mitt liv som på olika sätt givit mig sin färgade berättelse och jag har även mött ett antal makthavare som agerat svinaktigt, så naiv är jag inte.
Men den här ”resan” har gett mig svaret på frågor om varför vi har låg pension och hemlöshet för stora grupper i ett välfärdsland som Sverige. Enkelt kan det sammanfattas i att den som tjänar på bostadsbrist vill aldrig lösa den

Inte ens att bolaget visat sig minst sagt skurkaktigt är det viktiga och nu tvingas ändå fjärde AP-fonden byta ut hela ledningen. Utan att kunna föra det i bevis så är nog Per Nuder, ordförande i tredje AP-fonden och AMF from 2015, en av de socialdemokrater som fått uppdraget att städa i #fondgate.
Rikshem riskerar hela förtroendet för fondförvaltningen och det kan leda till mycket stora konsekvenser för hela samhället. Den medvetenheten finns både hos arbetarrörelsen och kapitalägare.
  

Allvarligt är att genom den skatteplanering man genomfört undandrar man staten inkomster. Ingen skall bli förvånad om socialdemokratin helt plötsligt vill avskaffa reavinstskatten. Att köpa en fastighet för 15 och i bokföringen blåser upp värdet till 30 kan ge sken av en fantastisk utveckling. Egentligen har ju ingenting hänt med fastigheten man har bara omvandlat ett bokföringsvärde till ett fiktivt marknadsvärde. Även om stora välbetalda revisionsfirmor intygar värdet så är det fiktivt till den dag en fastighet säljs.

Rikshem består idag av över 200 bolag och de har 173 anställda. Den Vd som nu väntar på sin fallskärm har i media beskrivit ett bolag med fastighetsvärde 50. Nu pratar jag miljarder.

Troligen kommer marknaden att granska bolaget mer noga framöver och fastighetsvärdena måste skrivas ner. Riskbedömningen gör även att det blir dyrare för Rikshem att låna. Fjärde AP-fonden har idag ca 25% av sin avkastning från Rikshem och samtidigt har socialdemokratin runt om i Sverige lovat medborgarna att nu kommer Rikshem att bygga bort bostadsbristen och renovera upp bostäderna. Hela socialdemokratins trovärdighet står på spel.

Det finns en del av fastighetsägande som handlar om drift. I bostadsbrist är hyresgästerna ointressanta men vid överskott behöver en fastighetsägare nöjda kunder. Kommunerna förlorar ett företag att samarbeta med om det bara är en kapitalförvaltning. Konsekvenser för en kommun när människor inte får hyra eller när hyresnämndens ärenden till större del består av avhysningsönskningar från Rikshem landar på kommunernas socialtjänst. Alla som arbetar i olika kommunala servicefunktioner vet att seriösa bostadsbolag är en förutsättning för att en kommun skall fungera och utvecklas.

Driften i Rikshem handlas upp av externa företag. Att göra det effektivare än med egen personal kräver att någonstans i ekvationen betalas ut mindre lön. Det krävs ingen Einstein för att förstå det. Jag återkommer med mer om detta i  senare inlägg och hoppas kunna beskriva tydligt hur människor utnyttjas. Det är fackföreningarnas uppgift att bevaka arbetsmiljö, arbetsvillkor, löner osv i den ”svenska modellen”. Men eftersom de står bakom skapandet av Rikshem så lär de inte fullgöra sin uppgift. Det blir arga medborgare och media som får göra det jobbet.

Det här får räcka som dagens funderingar kring socialdemokratins flaggskepp Rikshem. Skutan sjunker och många med den. Frågan står och väger om det även leder till #fondgate. Är det något i det här landet som skall vara genomskinligt, genomlyst, transparent så är det just förvaltandet av ditt och mitt pensionssparande.

Alla vet att det finns miljarder ja tom biljarder som ackumulerats världen runt i fonder. Var skall dessa pengar placeras är en viktig fråga för alla. Att bara byta ägare på fastigheter är en ovanligt korkad ide när vi har enorma investeringsbehov i världen. Jag avslutar nu med en bild på hur fastighetsinnehavet såg ut i AP-fonderna 2013. När Rikshems VD talar om ett fastighetsvärde på 50 miljarder så fundera lite på om inte #fondgate redan är här. Då luften går ur fastighetsbubblan försvinner delar av din pension. Bromsen slår till i pensionsutbetalningen. Hyran för arbetarrörelsens barn lär inte bli så munter. Vi hörs.. 

Socialdemokratins masterplan

Socialdemokratin privatiserade snabbt allmännyttan till sitt nybildade bolag Rikshem. Jag har tidigare beskrivit huvudsyftet som var att säkra investeringsobjekt för pensionsfonder samt rädda arbetarrörelsens bank Swedbank. Nu verkar det vara en hel del grus i den planen eftersom hyresgästerna/väljarna börjar ställa sig på bakhasorna. Samtidigt dränerade man kommunerna på det verktyg kommunerna har att bygga.

Vi kan lämna den processen just nu, alla ser nog turerna i Rikshem och Swedbank och Regeringen. Men hur skulle då socialdemokraterna bygga sitt Sverige. En del i planen var att Rikshem och Veidekkes bildade ett gemensamt fastighetsägare/byggbolag. Läs här pressmeddelandet från Rikshem. Veidekke Bostad, som ingår i Skandinaviens fjärde största byggkoncern, och Rikshem som är ett av Sveriges största privata bostadsbolag, bildar ett gemensamt ägt bolag.

Problemet i socialdemokratins masterplan var nog att de inte har egen majoritet, annars skulle de redan skeppat ut miljarder av våra skattemedel i investeringsstöd och tagit bort reavinstbeskattningen samt höjt bostadsbidragen. Som vanligt höll jag på att skriva.

En rubrik i tidningen: Bostadsministern blev rasande när hans politik förra året ifrågasattes av byggjätten Veidekkes direktör Lennart Weiss.  Lennart Weiss är socialdemokraten som gått från SSU och arbete i regeringskansliet till att i dag arbeta för byggbolaget Veidekke.

Vad Lennart Weiss egentligen säger är att politiken skall se till att människor får högre köpkraft, marknadshyror osv  I socialdemokratisk retorik blir det vi måste få bort arbetslösheten. Har det egentligen med frågan att göra. Så lyssnar man noga på Weiss så efterfrågar han högre bostadsbidrag. Fast han är vältalig och berömmer Göran Persson. Lyssna här: Weiss säger att politiker och experter skall sätta sig och diskutera. Problemet är att experterna (fastighetsbolag och byggbolag) leker politiker. 

Arbetarrörelsens plan är att inte bara kontrollera den politiska makten utan även sträva efter den ekonomiska makten. Det fungerade när man hade socialism som politiskt mål.  Men det händer något i ett samhälle där den politiska och ekonomiska makten landar i samma hand. Vi kan lätt kritisera diktaturer i andra länder men ser inte att vi bygger upp samma problematik.

Ayatola Komeini är någon de flesta känner avsky inför. Men problemet var inte bara brist på demokrati utan att den religiösa den politiska och den ekonomiska makten kom i en hand. Det är en katastrof för vilket land det än inträffar i. Under långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav har det utvecklats korporativistiska drag med samförstånd (och samma individer) mellan regering, fack näringsliv. 

Att vi nu kan se socialdemokratins problematik handlar nog egentligen om att tillväxten stannar av. Ledarskapet klarar inte längre av ens de enklaste saker som att ge medborgarna en bostad. Då minskar medborgarnas vilja att rösta på socialdemokratin och politiken flyttas till arbetarrörelsens ekonomiska sfärer. Vi ser också en likformighet mellan socialdemokratin och t.ex. moderaternas politik. Det är inte så konstigt för tar man bort medborgarbehovet så ser de ekonomiska förutsättningarna lika ut. Driva bolag kan man egentligen inte göra på så många sätt.

Kanske skulle vi nu istället titta på varför de stora byggbolagen Peab, Skanska, Ncc, JM och Weidekke m.fl. inte klarar av att bygga till rimliga priser. Vi kanske skulle se över upphandlingar så små byggbolag kan bygga och kanske skall vi släppa in stora byggbolag från resten av Europa. Arbetarrörelsens fackliga rot kommer givetvis att göra motstånd men det är ett särintresse. Medborgarintresset är större.

Socialdemokratin har haft ansvar för Sverige och bostadsmarknaden sedan 40-talet. Så länge det fanns tillväxt kunde man flytta resurser från hyresgästerna till annat de behövde i samhället. 
Sundström i Swedbank har varit en mästare i att flytta andras kapital till projekt som arbetarrörelsen velat genomföra. Privatiseringen av allmännyttan var nog det största misstag socialdemokratin gjort. Jag har många gånger ställt mig frågan hur man kunde formulera denna masterplan. De flesta socialdemokrater är nog besvikna på djupet och även med uppbådande av all lojalitet och med hjälp av hela landets konsulter och pr-byråer så är nog förtroendet för alltid ordentligt naggat i kanten.

Vad det blir istället har jag ingen aning om, kyrkan är borta som sammanhållande kraft och snart är troligen socialdemokratin borta som sammanhållande kraft. Arbetarrörelsen överlever nog i sin kamp för bättre villkor. Ungdomen kommer säkert att reda ut det här men det kommer att ta något årtionde. 

.