måndag 12 oktober 2015

Det blir inte alltid som man tänkt sig

27 december 2014 skrev jag att jag skulle börja skriva igen. Nu drabbades jag av Södermanlands Läns sjukvård. Det blev nästan 6 månader av "onödigt lidande". Jag skrev lite om det på en blogg jag har på lokaltidningen som heter mina perspektiv. Jag har nu i stort slutat med mitt politiska engagemang då tio år borde räcka för att göra sin värnplikt som samhällsmedborgare. Har inte helt släppt engagemanget men det får bli på mina villkor när jag finner lust. Så det här året kvarstår jag som medlem i miljöpartiet och är lite engagerad i Gröna Seniorer. Jag konstaterade ganska snabbt att yrkeslivet går inte att kombinera med sjukvårdens rehabiliteringsinsatser. Det är en ganska viktig fråga som jag kanske återkommer till någon dag. Resultatet och det är det viktigaste är att jag slutat lönearbeta.

Då infinner sig ett underbart tillstånd av frihet. Friheten att själv få disponera sin tid. Friheten att få förverkliga några av de tankar jag haft. Jag tror många människor går med tanken att de har något de verkligen vill göra sedan när de bara får tid.

En av flera tankar jag har är att få lugnet, koncentrationen och tiden att skriva. Jag har funderat mycket på vad den här önskan kommer ifrån. Samhället har väl aldrig erbjudit så många platser och former att formulera sig som nu. När jag började skriva "på nätet" fanns inte ens bloggen. Nu har vi twitter, facebook, kommentarsfält i media och oändliga former av bloggen. Men det är något som ändå fastnar i tanken att formulera en hel och egen bok.

Jag vet inte om det bara är jag som upplever att det är svårt att uppfatta det jag letar efter. Det kräver så mycket energi att få ihop berättelsen i skallen. Digitaliseringen har förutom tillgången till en gigantisk erfarenhets och kunskapsmassa medfört en fragmentisering. Jag tror inte jag är mer korkad än genomsnittsmänniskan men jag upplever det svårt att få ihop en samlad bild av all "information" jag tar in. Boken blir för mig symbolen eller hoppet att kunna måla upp något jag ser. Troligen blir det bara ytterligare ett fragment för den som eventuellt läser boken när den är klar. Det gör inget för skrivandet har inget högre syfte än att jag själv får göra det jag vill och ha roligt.

Boken som jag pratat om under ganska många år har en framsida och en titel:

Så de närmaste åren kommer jag  "jobba" på att det verkligen skall bli en bok du kan läsa. 

Jag har ägnat några månader till att städa, både rent fysiskt med alla ting jag samlat på mig under livet. Det vår ganska mycket saker som jag lagt åt sidan för att fixas sedan. Det mesta har jag skänkt till någon som behöver grejorna bättre men lite större saker som t.ex. motorcykel har jag sålt. Det viktigaste var nog att rent fysiskt elda upp massor av papper. Jag har haft hur mycket "viktiga papper" som helst. Den senaste tiden har jag också rensat i den digitala djungel som omger mig. Har lyckats minimera antalet datorer till två varav en inte är ansluten till nätet. Att göra en digital städning är mer komplicerad än man kan tro. Massor av beslut att stänga av flöden och deleteknappen är snart utsliten. Jag kommer nog att skriva lite om "den digitala djungeln" i något senare inlägg.

Har en tradition här på Ettan att stava dåligt, skriva långt och spretigt. Det gillar jag så så får det bli även fortsättningsvis. Den som är lite smart förstår att det finns något att upptäcka  i det nära/avlägsna, dåtid/framtid. Det mest sammanhållande som finns i en förvirrad värld är kanske Jagger/Richards och The Rolling Stones. Så nu fokuserar vi på Jaggers moves.  Njut av glädjen...



lördag 27 december 2014

Man kan lära ungarna gå - men inte vart

Ja då var det dags att börja skriva igen.  Det kommer som vanligt att bli en salig blandning av aktuella händelser med min egen personliga tolkning.

Det kommer nog att bli en hel del lokala inlägg också på mina andra bloggar för dig som är intresserad av min hembyggd Nyköping. Kanske kan några av frågorna ha ett mer generellt intresse som fastigheter, skola, tjänstemannastyre (hoppsan) osv.. Du kommer att hitta dem länkade hit till  -Ettan- om du är intresserad.

Jag har hängt en stund på FB men börjar tröttna på alla bilder på katter, maträtter och korkade inlägg och kommentarer. Känner du ett behov av att läsa lite bättre texter med lite perspektiv och blick runt hörnet så titta in här på  lite då och då.

Lugn det blir inte bara samhällsfrågor och miljö, för som vanligt kommer jag att varva med lite guldkorn från vår stora mänskliga skatt av musik och annan konst.

Hittade en underbar inspelning av Keith Richards och ett piano. För dig som gillar musiken Stones har levererat ända sedan 60-talet, luta dig tillbaka och bara njut av en av de största överlevarna...shit filen på youtube togs bort, det var det vanliga om upphovsrätt kan jag tänka. Men piano och Keith kommer ändå fast det nu blev Jerry Lee Lewis vid tangenterna.

söndag 10 mars 2013

Ibland händer det


Jag brukar inte gå på bio. Nu fick jag en födelsedagspresent i form av biobesök så på den vägen var det... Searching for Sugar Man blev valet av film. Malik Bendjelloul hade ju fått en Oscar och det var inte så vanligt att en svensk dokumentär uppmärksammas. Jo filmen var fin men jag fick en helt annan mycket större upplevelse.

I Wonder och andra texter av Rodriquez påverkade människor i Sydafrika att våga uttrycka sig om det rasförtryck och fascism som både vita och svarta levde under. Det som händer nu är en reflektion på hur det ser ut i USA. Vad var det egentligen som gjorde att en person som Dylan och inte en person som Rodriquez lyftes fram. Den som satt sig in i hur Latinamerikaner behandlas i USA kanske kan se det jag ser. Så självklart skall du lyssna på Rodriquez alla egna sånger och texter. När jag såg att han sjöng Like a Rolling Stone är det bara för underbart. Han är inte så ung nu men Dylan blir en blek skugga till denne ödmjuke man. Tänk att ha blivit bestulen på dina pengar och ditt musikaliska erkännande ett halvt liv och bara le. På frågan från journalisten om han hatar så är svaret varför hata någon man inte gillar..störtskön hållning till livet.. Jag bara älskar denne man.

Har du inte sett filmen än så har du en härlig stund framför dig.. Jo en sak till. Idoler har jag aldrig haft men Keith Richards har varit det närmaste man kan komma som idol för mig, men nu vet jag inte längre Sixto Diaz Rodriguez ja jag saknar ord.. Ibland händer det...



måndag 10 december 2012

Är du ett socialt medium

Jag läste en variant av bloggstafett som kullin startat med den pretentiösa titeln Sociala medier 2013. Med vanligt intresse så läste jag vad Deeped skrivit om framtidsspaningen. Som vanligt bra skrivet och med många ord som jag måste stanna upp för att förstå. Flera av de andra skribenterna krånglar också till det i onödan tycker jag.
Först en kort bakåtblick till tiden jag föddes. Ingen telefon & ingen TV men kommunikationen fungerade ändå. Skillnaden är nog egentligen bara hastigheten. Världen har blivit mer wiki så att säga. Så det som skett är att allt skall gå så förbannat fort så det snart spränger hjärnbarkens förmåga att vara med.

Jag tror PR och datanissarna är ganska närsynta och gör helt fel analys när de utgår från lite olika former av marknadsanalys i den marknad de själva får sin födkrok. Själva kärnan i just social medier är att de formas i interaktion med varandra.

Visst jag har en smartphon och en smarttv och mitt kontor ser ut som en smärre rymdstation men..men.. det är bara teknik för kommunikation.

Utgår vi från samhällsmedborgaren och det behov hen har i framtiden så är Deeped nog på rätt spår när han talar om gemensamma intressen. Ett gemensamt intresse är rätten och möjligheten att få uttrycka sig och bli läst eller lyssnad på. Om vi nu hoppar över alla dessa forum för människor med narcissistisk personlighetsstörning som facebook , instagram osv så är bloggen och youtube bra verktyg som lär överleva.

Alla svenskar har ju nu för tiden den tvivelaktiga förmånen att bli lyssnade på av staten. Det kanske låter lite tjatigt att återkomma till FRA men det är klart underskattat att människor kommer att välja andra kommunikationsvägar för viktig information.

Hen vill också få och hitta både ny och sökt kunskap. Den stora utmaningen är att hitta den matematiska formeln för sökning i det gigantiska flödet. Här finns det en grupp människor som ofta räknas bort och det är journalisten. Jag menar att det många lite nedsättande kallar för gammelmedia är den plattform som kommer att utvecklas mest framöver.

Min analys grundar sig på att fragmentens eller detaljernas tyrani gör att hen rent biologiskt inte klarar den stress det innebär att sammanfatta och analysera den enorma mängd av dataflöde som passerar våra ögon och öron.

De som arbetar med olika system vet att det ligger en gigantisk konflikt i att få data att flöda och samtidigt begränsa möjligheten att tillföra eller ta del av data. Den revolution vi upplevt på några årtionden grundar sig på den enkla meningen information needs to be free.
Så avslutningsvis kan vi inte försvara individens rätt på nätet så kommer den digitala revolutionen att gå en tynande framtid till mötes.









söndag 11 november 2012

När faller ikonen?

Igår var jag på bio och såg Call Girl. Det var en bra film. Vi måste hjälpa Eva att få rätt trots att det kommer att kosta Sverige några ikoner. Sedan bordellhärvan tystade svensk media och rättsväsende är Sverige inte längre en demokratisk rättstat. Det är en varböld som vi måste peta hål på även om några Ikoner faller!

Nog om detta, jag har skrivit massor i historien och jag kommer att fortsätta skriva så länge jag lever. Många fler än jag skriver här är ett bra exempel på initierad blogg
När en statsminister står i Riksdagen och ljuger så är Sverige illa ute. Palme ljög om att rikspolischefen inte hade lämnat över ett pm till statsministern om att justitieministern var en säkerhetsrisk. Snus är snus och sexuella övergrepp mot minderårig är sexuella övergrepp mot minderårig om än i polisiära promemorior, så skulle Palme sagt istället.

Totte Wallin arbetade på ungdomshemmet som Eva vistades på som ung och har skrivit flera sånger i temat Lyssna på t.ex Pressveck "Om en var 13-år kan det bli fyra år.. ". Lyssna på honom när han blir intervjuad i radion Du hittar även hans blogg Tottes Tidning bland mina favoritbloggar.

2008 krävde några av de då minderåriga flickorna skadestånd från staten, men preskripstionstiden för ärendet gjorde att de nekades ersättning. I P4 Extra intervjuas bl a en av kvinnorna, Eva Bengtsson och justitiekanslern Göran Lambertz.Vet du inte vad bordellhärvan handlar om så lyssna lite på radioklipp på denna sida.

Vem lyckades lägga på locket så sent som 2008.....Göran Lambertz som alltmer börjar framstå som märklig i sin juridiska gärning. Vi får hoppas att ärendet lyfter vidare till EU så vi får fristående jurister att granska det som skett. Lambertz säger helt klart att Eva Bengtssons historia är sann men att tiden för skadestånd har passerat....snyggt.

Det som retar mig mest i hela den här historien är att GW Persson försvarar Palme och Fäldin med det mycket tunna argumentet att Doris sagt till honom att de inte var kunder.
Men Doris avslöjade aldrig några personer. Hennes cell var fylld med blommor från tacksamma kunder.
Har du inte läst boken Makten, Männen, Mörkläggningen så köp den här

Filmen Call Girl är också bra för den visar den syn på sex och prostitution som rådde på 70-talet. Jag bryr mig inte så mycket om att gubbarna köpte sex eller t.o.m. om några provade droger. Det som var problematiskt var de nära relationerna mellan politiker och kriminella nätverk. Det var nog den synpunkt som fick dåvarande rikspolischefen att informera statsministern.

Men mitt i historien så var det några minderåriga samhällsplacerade barn som blev sexuellt utnyttjade av gubbarna. Det får vi aldrig förlåta eller glömma. Vi får aldrig glömma att det gick att få tyst på polisen och på domstolen. Vi får aldrig glömma att det gick att få tyst på media. De som fick tyst på det fria ordet var människor som du valt. Ansvaret är ditt att utkräva ansvar. Sverige blir sig aldrig likt innan Eva får upprättelse.

När faller Ikonerna?

söndag 30 september 2012

Fondgate, ett nytt ord

I Nyköping stod helt plötsligt erfarna socialdemokrater och hoppade som småbarn framför en godisbutik för att få sälja ut allmänyttan. Ilijan Baltjan (s) som samtidigt är förhandlare och vd och representerar det privata fastighetsbolaget Rikshem lyckades få vänsterpartiet och socialdemokratin att helt slänga sin tidigare omsorg om hyresgäster och allmänyttan. Då.. började jag fundera vad som var de bakomliggande faktorerna. Det landade i Fondgate !

Den här särskilda berättelsen om utförsäljningen av allmänyttan just i Nyköping följer du bäst på Nyköpingsbloggen om du är intresserad. Den historien kommer troligen tyvärr att sluta i en juridisk härva. Men det är en separat historia just för det som händer i Nyköping. Där krånglade det nog till sig lite extra för Rikshem genom att försäljningsplanerna kombinerades med affärer med byggbolaget PEAB.

Rikshemshärvan i Nyköping fick mig att börja fundera på vilka ägarna var och hur kapitalet till den smått sjuka expansion som Rikshem just nu genomför i Sverige. Planen lär vara att på några år etablera sig i ett 60-tal Svenska kommunen som den näst störste fastighetsägaren. Det är ett enormt kapital som krävs för den typen av expansion. Svenska företag brukar normalt beklaga sig över hur svårt det är att få fram kapital. Varför har det gått så enkelt för Rikshem?

De socialdemokratiska kommunalråden Sverige runt faller som käglor när socialdemokraten Ilijan Baltjan visar sig och säger att just din kommunen är en framtidskommun som "han vill investera i". Så som dörröppnare fungerar denne hybrid av socialdemokratisk affärsman till 95%. Men inte i alla kommuner i Allingsås säger socialdemokraterna nej till att sälja ut allmänyttan.

I Kalmar som är den senaste investeringsorten för Rikshem tillkommer något nytt förutom de vanliga köpet av en stor del av allmänyttan samt kommunala äldereboenden med långa hyresavtal och  "löften" om ny produktion av hyresrätter..
Det framgår också att Rikshem AB och Kalmar kommun avsätter också vardera 5,5 miljoner för att tillsammans starta ett gemensamt utvecklingsbolag som till lika delar ska ägas av Rikshem och Kalmar kommunbolag. Syftet med bolaget är att främja besöksnäringen genom etablering av en internationell flyglinje eller flyglinjer till och från Kalmar Airport.
Det är spännande att våra pensionspengar skall hamna i en flyglinje via ett fastighetsbolag!

Rikshem som bolagskonstruktion är ett gigantist skalbolag med ett stort antal bolag. Senast jag sökte så var det ca 50 bolag, men det ändrar sig hela tiden . Strukturen och affärsupplägget känner vi igen från Akelius som måste vara en av landets skickligaste på att göra affärer utan att betala "onödig" skatt. Det skall bli mycket intressant att följa den framtida bolagsombildningen och hur ägaruttagen kommer att se ut i Rikshem. Frågan är i högsta grad aktuell i samband med Riksdagens debatter om räntesnurror mellan ägare och bolag.

Det jag tänkte försöka studera närmare är hur det gick till när just Rikshem fick tillgång till vårt pensionskapital. Vilka är individerna som gjort detta möjligt? Självklart hoppas jag att fler bloggare och media börjar fundera på samma tema. Det är lite stort för mig personligen, men jag tänker ägna några år till frågan för att det i grunden är en mycket viktig demokratifråga. Vem är det egentligen som styr och hur går det till?

Frågeställningen som medborgarna och riksdagen bör ställa sig är om uppköp av svensk allmänytta och kommunalt ägda äldreboenden är en rimlig och sund placering för våra pensionsmedel. Det finns många faror inte minst att en stor aktör som Rikshem driver upp hyror och byggkostnader och att vi därmed riskerar att hamna i en explosiv bostadsbubbla som i USA och nu senast Spanien.
En andra frågeställning vi alla kan ställa oss är om det är rimligt att ett fåtal herrar ges denna frihet att med statliga medel så kraftfullt ges makt att påverka svensk bostadsmarknad. Riksdagens styrning av AP-fonden måste ändå betraktas som nära icke existerande idag.
Den tredje frågeställningen är om det är rimligt att staten ägnar sig åt skalbolagsaffärer vars enda syfte är att skatteplanera för minimal skatt.
Den fjärde frågeställningen är av mer ekonomisk karraktär. Ett allmänyttigt bostadsbolag kan idag kunna få banklån kring 3%. Är det rimligt att AP-fonder och AMF slår ut banksektorn genom att politiskt aggresivt kräva en betydligt högre avkastning på sitt kapital. Allmänyttan skulle aldrig lånat till de avkastningskrav fonderna ställer på sitt ägda bolag Rikshem.

Ägarna till Rikshem är 4:e Ap-fonden och AMF. Fjärde Ap-fonden är en s.k. buffertfond med relativt fritt placeringsreglemente. Kapitalet är ca 220 miljarder kronor. Fjärde Ap-fonden är en statlig myndighet  Fondens totala avkastning ska realt, det vill säga inflationsjusterat, uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en period av tio år. Det är avkastningen som enligt fondens analys krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder på lång sikt ska balansera.   

I AMF har jag mina egna pensionspengar placerade så när det gäller AMF ser jag möjligheter att själv kunna ställa direkta frågor framöver..
AMF beskriver sitt engagemang i Rikshem from 2011 så här:
Under våren 2011 förvärvade AMF 50 procent av fastighetsbolaget Dombron Intressenter AB av Fjärde AP-fonden. Bolaget bytte senare under 2011 firma till Rikshem.
Året karaktäriserades av turbulens på de finansiella marknaderna och Stockholmsbörsen föll med 17 procent. AMFs totalavkastning uppgick till 2,4 procent.
Min egen fundering är om denna börsnedgång utslöst panik hos AMF så att man desperat satsade på snabba "säkra" pengar i fastighetsmarknaden.

AMF har några fina ord på sin hemsida som självklart gäller även för de bolag man direkt äger.
Professionalism skall vara vägledande i all verksamhet och anställda skall tillse att intressekonflikter mellan privatliv och verksamheten i företaget inte uppkommer. Bolaget eller våra kunder får inte ställas i skuggan av medarbetares personliga motiv. Uppmärksammas eller misstänks oegentligheter skall vi skyndsamt vidta de åtgärder som behövs

Så det skall bli mycket intressant att följa hur styrelse och ledning i AMF bedömer Rikshems aggerande. Nyköpingsbloggen bör vara en självklar läsning för styrelse och ledning.

Jag förstår att det är svårt att hänga med i allt jag skriver i den här bloggen men är du intresserad av allmänyttan, bostadsmarknaden, AP-fond, AMF så hoppas jag att läsningen framöver blir givande. Självklart handlar det mesta som sker i vårt samhälle om politik även om det tar sig uttryck i ekonomiska termer. Vad vill de olika partierna göra med våra pensionspengar. Är det en optimal lösning att slussa ut dem till Rikshem för att privatisera svensk allmänytta. Frågan är så gigantiskt stor att Riksdagen kommer att ta upp frågan till debatt. Just nu verkar MP klätra mot nya toppnivåer, K-G Bergström filosoferar över alliansens situation, Ask stoppar granskningen av säpos James-Bond-fest
DN begär handlingar och ASK hemligstämplar

Jag själv möter just problemet att allt i fastighetsaffärerna med Rikshem hemligstämplas. Det verkar vara en politisk strategi från socialdemokraterna i Nyköping. Moderaterna använder tydligen samma metod med hemlighetsstämpling i Riksdagen. I Nyköping skall man skydda affärsintresset och i Riksdagen är det Rikets säkerhet. Troligen är det bara några politiker som behöver skydda sig själva. Jag säger bara som vanligt. Samhället och även marknaden mår bäst av fri information och yttrandefriheten är något vi får slåss för varje dag.
Kommer ni ihåg Tintin-debatten. Det var en skitfråga om det inte hade varit just för att den berörde yttrandefriheten Vi får hoppas att frågan om din och dina barns bostad blir lika väl belyst framöver.